Lite om vikt och hälsa



Vi borde alla känna till vilken vikt som bäst passar vår livstil och kropp. Det kan vara svårt att
hålla vikten, men om du gör det, blir kroppen friskare och effektivare och du får ökad självkänsla
och allmänt välbefinnande.

Titta i längd/vikttabellen och se efter om din nuvarande vikt är lagom. I idealfallet bör din vikt i stort
sett vara konstant efter 25-årsåldern.


De flesta människor lägger emellertid på sig litet när de blir äldre och når sin maximala vikt i femtio-
årsåldern.  Ungefär 20 till 25 % av en vuxen genomsnittskvinnas vikt är fett och motsvarande siffra
för män är 10 till 20 %. Mer fett än så är både onödigt och ohälsosamt.

Överviktiga är mer mottagliga än vältränade för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, slaganfall, bråck,
gallbesvär och cancer, specielllt cancer i tjocktarm och ändtarm. Överviktiga personer har också ofta
mindre energi än normalviktiga.

Gravt under- och överviktiga personer dör tidigare än de som håller vikten. Statistiken visar att
personer som ligger mer än 40 % över sin normalvikt löper dubbelt så stor risk att dö av hjärt- och
kärlsjukdomar. För den som ligger 20 till 30 % över idealvikten är risken tre gånger så stor att dö av
diabetes som för den som har vikten inom normalområdet.

Det krävs lämplig motion och noggrann mathållning om man skall kunna hålla sin vikt på rätt nivå. Det
är lätt att lägga på sig några kilon extra utan att man ens lägger märke till det.

Den gyllene regeln när man skall planera kosten är att man aldrig försöker gå ned mer än ett kilo i
veckan. Om du går ned mer kommer viktförlusten att bestå av vätska och muskler snarare än fett.

Hitta ditt eget sätt att gå ner i vikt om du behöver det och ät en väl balanserad kost av färsk frukt,
färska grönsaker, kött, fågel, fisk och fullkornsprodukter. Det finns många tips på nätet.




Solskador, solbränna



Äntligen har solen kommit och därmed också risken för solbrännan.

Solbränna är en inflammation som brukar märkas 2-3 timmar efter solbadet och vara starkast efter
24 timmar. Vid måttlig reaktion blir huden röd och ibland svullen, efter några dagar kommer fjällningen.

Längre och starkare solbestrålning ger blåsbildning som vid brännskada. Nybildning av melanin -
det färgämne som gör solbränd hud brun - kommer senare.
Hud som utsätts för långvarig bestrålning med ultraviolett ljus äldras i förtid och blir rynkig och
läderartad.

Barn är mer känsliga för bestrålning med ultraviolett ljus än vuxna.

Man brukar indela människors solkänslighet i fyra grupper (efter hudtyp):
Grupp 1 - blir alltid röd, aldrig brun
Grupp 2 - blir alltid röd, ibland brun
Grupp 3 - blir ibland röd, alltid brun
Grupp 4 - blir aldrig röd, alltid brun

Behandling:

Hudinflammationer förorsakade av solstrålning behandlas med kylbalsam eller hydrokortisonkräm.
Finns receptfri på apoteket.

Förebyggande åtgärder
  • Undvik att sola när solen står som högst. (mitt på dagen)
  • Kläder är bästa skyddet mot solljus och särskilt viktigt för barn.
  • Ett tygs genomsläpplighet för ljus ger en god uppfattning om vilken grad av skydd tyget har.
  • En bomullströja ger ett skydd ungefär notsvarande solskyddsfaktor 7.
  • Skydda med en bredbrättad hatt.
  • Spädbarn bör helt undvika direkt sol och man bör vara försiktigt med lite äldre barn.
  • Rödhåriga personer och de som har ljust hår och blå ögon bör inskränka soltiden till 10-20 minuter första dagen. Därefter ökar man litet för varje dag.
  • Hudläkarna anser att alla krämer med faktor lägre än 8 år ineffektiva och de flesta experter rekommenderar faktor 15.

Varje solskyddsmedel har en s.k. solskyddsfaktor.
Faktor 4 betyder att man utan att bränna sig kan vistas i solen 4 x längre än när man är oskyddad.
Välj solskyddsmedel med hög faktor och utan parfym. Smörj rikligt och ofta!

Husmorstips:

http://fragamormor.blogg.se/2010/june/halsahuskurer-div-tips.html



Nässelfeber, Nässelutslag (urticaria)



Nässelutslag är vanliga, 20% av alla har någon gång haft sjukdomen.  De enskilda kliande utslagen (kvaddlarna) förekommer under några minuter  till några timmar, men själva skovet kan hålla på i flera dagar vid den akuta formen.

Eftersom utslaget kommer snabbt efter intag av något personen är allergisk mot brukar det vara lätt att finna orsaken. Vanliga orsaker bland födoämnen är skaldjur, jordgubbar, fisk och nötter. Bland läkemedel penicillin, acetylsalicylsyra, sulfa, röntgenkontrastmedel. Bi- och getingstick är andra vanliga orsaker.

Vid kroniska nässelutslag har personen utslagen dagligen under lång tid. Här är det betydligt svårare att finna orsaken. Möjliga orsaker är olika födoämnen, läkemedel, infektioner samt andra bakomliggande sjukdomar ( t.ex. sjukdom i sköldkörteln, bindvävsjukdom).

Det finns även en s.k. fysikalisk urticaria, som innebär att köld, värme och ljus kan utlösa symptomen.



Behandling:
Vid svåra akuta symptom ges adrenalin och kortison i injektionsform. därefter och i lindriga fall från början ges antihistamintabletter.

Undvik utlösande ämnen.



Pollenallergi och/eller hösnuva (allergisk rinit)



Denna allergi beror ofta på att man utsatts för pollen från lövträd ( framför allt björk) eller gräs.
Besvären uppträder på våren eller sommaren (hösnuva). Pollen påverkar cellerna att frigöra
histamin och andra substanser, som framkallar olika besvär.

Det finns många ämnen som kan framkalla denna allergi, förutom pollen från träd och blommor
även fjäder- och pälsdjurhår, husdamm, kvalster, mögel eller kemikalier och i vissa fall födoämnen.
Den som har upprepade förkylningar utan feber eller andra egentliga förkylningssymptom bör
misstänka en allergi.

Det finns idag flera undersökningsmetoder för att fastställa om överkänlighet mot något ämne
föreligger.

Symptom

  • rinnsnuva
  • nysningar
  • nästäppa
  • klåda
  • rinnande och kliande ögon
  • inflammerade bihålor
  • rödögdhet
  • irritation i halsen
  • slemhinnorna i näsa och ögonlock svullnar
  • ibland även Astma

Hösnuva/pollenallergi behandlas förebyggande med antihistamintabletter under säsongen.
Dåsighet kan vara en biverkning av dessa. Därför ska du undvika att köra bil eller sköta maskiner.
Regelbunden användning av ögondroppar, nässpray och /eller inhalatorer med kromoglikat kan
också förebygga allergiska reaktioner. Ibland används även Kortison. Dessa preparat är receptbelagda.

Alternativa kurer

Akupunktur
Punkter på tjocktarmen, som styr lung- och mjältmeridianerna stimuleras.

Hypnoterapi
Patienten försätts i ett avslappnat tillstånd och instrueras därefter i lämpliga andningstekniker.
Under hypnos ges suggestioner som verkar vid en tidpunkt då patienten behöver dem.

Folkmedicin
Tugga på små bitar bikaka under vintern och våren.
Jästtabletter sägs också vara välgörande.


Vill du fördjupa dig i ämnet kan du hitta en hel del här




Svinkoppor (Impetigo)


Svinkoppor är en mycket vanlig sjukdom som orsakas av stafylokockor
och/eller betahemolyserande streptokocker.

Oftast är det första tecknet en kliande prick.
Därefter ser man en gul, varig skorpa på röd botten, ibland förekommer en varblåsa.
De sitter oftast i ansiktet men kan finnas även på andra ställen.

Det vanligaste är att svinkoppor bryter ut i samband med en förkylning.


Bakterierna sprids från en smittad person till en annan
antingen genom direkt hudkontakt eller också indirekt via något föremål,
t.ex. en leksak, datormus, mobiltelefon m.m.
som tidigare varit i kontakt med den smittade personen.
Rengör noga!



Inkubationstiden är två till tre dygn.




Ektyma är en djupare form av impetigo som kan läka med ärrbildning.

Hur behandlas de:

Badda skorporna med tvål och vatten och klorhexedinlösning. Ej sprit, det svider.
Därefter stryker man på antibiotikakräm. Vid utbredda förändringar behövs penicillintabletter.

Småbarn med impetigo rekommenderas vara hemma från dagis/förskola tills såren slutat vätska
och inga nya skorpor uppträtt.

Ektyma skall alltid behandlas med penicillin.

Händerna ska tvättas ofta! Även sängkläderna (60 grader). Använd egen handduk!



Vattkoppor



Vattkoppor är en kliande sjukdom.

Sjukdomen, som vanligen angriper barn, sprids genom hostningar, nysning och genom den klara
vätska, som finns i de blåsformade utslagen. Dessa brister och bildar skorpor.

Symptomen kommer vanligen 10-21 dagar efter infektionenen. De består av feber, ett intensivt
kliande utslag, trötthet och huvudvärk.

Vattkoppor är en allvarlig sjukdom hos vuxna därför att de har större tendens att få lunginflammation
och andra komplikationer.

Vattkoppor smittar redan innan utslagen visar sig och i sju dagar efter det att det sista utslaget har
tillkommit. Riv inte på utslagen, det kan orsaka bestående ärr. Av denna anledning bör man klippa
barnens naglar korta under sjukdomstiden. Zink-pudervätska och regelbundna varmbad kan bidra
till att minska klådan.

När ett barn har haft vattkoppor är det immunt mot sjukdomen för resten av livet. Virus kan emellertid
ligga latent (vilande utan att ge sumptom) i nervsystemet och orsaka bältros om det reaktiveras senare.

Man kan inte få bältros från en , som har vattkoppor,
men man kan få vattkoppar från en, som har bältos!


Numera finns det vaccin mot vattkoppor. Det rekommenderas för barn och vuxna, som har någon
allvarlig sjukdom, t ex cancer eller kronisk njursjukdom och som inte är immuna mot vattkoppor,
samt för anhöriga och sjukvårdspersonal.

Se även:
http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=2661



En vitaminkick i vintermörkret

Så här i vintermånaderna är det bra med extra vitaminer för att hålla sig frisk.
Det finns gott om frukter i matbutikerna, så det är bara att göra sig en god fruktdrink i mixern
då och då. Just nu är det extrapriser på frukt i många butiker.

Gjorde en åt mig idag.

Jag använde mig av banan, äpple, mandarin, vindruvor, mandlar och chokladströssel.
Men man kan ta egentligen vad som helst och blanda i mixern. Denna här är som "godis".



Sedan är det bara att skala de, dela de i små bitar och blanda allt i mixern.



Resultatet blev så här och den var riktigt god.



Men har du ingen mixer går det även bra att göra en fruktsallad av det. Blanda allt i en skål och
låt stå en stund i kylen. Sedan är det bara att mumsa i sig.

Mandlarna byter jag ibland mot valnötter eller hasselnötter, chokladströssel byter jag mot riven
blockchoklad, av frukterna tar jag vad jag har hemma. Ananas är också god att ha i. Det går
att variera.



Skydd mot ishalkan



Nu har ishalkan slagit till. Det gäller att skydda sig, så att man inte sitter med brutna ben.


De säkraste halkskydden är de som har någon typ av dubbar under hela fotsulan, både under hälen och under framfoten. Ett halkskydd med korta dubbar ger ofta bättre balans och är lättare att gå med på hårt underlag. Längre dubbar ger bättre grepp i snö och mjukare is. Dessutom ska halkskydden vara lätta att ta på och av.

Ett test som gjordes av halkskydd hittar du här:
http://www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Provning-av-hjalpmedel/utvarderat-anvandare/Halkskydd/Nio-testade-halkskydd/

Köpråd

  • Vill du ha det bästa halkskyddet så köp ett som täcker hela foten
  • det näst bästa alternativet är ett som sitter under hälen
  • funderar på om du ska ha skyddet på shoppingrundan eller på skogspromenaden.
  • på klinkergolv eller stenbelagda gator blir det svårt att gå med halkskydd
  • därför är det bra att de ska vara lätt att ta på och av
  • fundera på vilka skor du ska använda ihop med halkskydden
  • köp halkskydd som kan passa på flera olika skor
  • halkskydden ska vara lätt att rengöra
  • de som har kardborrband är oftast lättast att ta på och av
  • det bör finnas en bra förvaring för de när de är smutsiga och du är ute t ex i en affär

Glenn Berggård vid Luleå tekniska universitet har i sin forskning testat halkskydd i snart 20 år.
Han säger så här i en artikel i Ny Teknik:

"De bästa halkskydden sitter under hela foten.
Det är viktigt att dubbarna sitter i ytterkanten på sulan och hälen,
längst fram och längst bak under foten. Där gör de störst nytta."



Var rädd om din kropp!


Hård hud och spruckna hälar?



Hård hud får du om du har för trånga skor, går mycket eller står mycket.

Här kommer lite tips vad du kan göra åt det:

  • ta ett varmt fotbad med ättiksprit (0,5 dl) eller såpa
  • häll i lite havssalt
  • bada fötterna i ca 10-20 minuter
  • "fila bort" all hård hud med pimpsten eller en sandpappersfil
  • massera därefter fötterna med 4 msk havssalt utrörd i 2 msk olivolja
  • skölj fötterna och smörj de med ringblomssalva eller någon fet kräm
  • låt gärna sitta kvar under natten (ha plastpåsar på och strumpor)
  • kolla även dina skor
  • köp alldrig skor på förmiddagen, på eftermiddagen har dina fötter blivit "lite" större




Pimpsten
Fotstenar eller pimpsten är ett förhistoriskt slipmedel och ha funnits ända sedan de första valkarna såg dagens ljus hos människan. Det är bitar av porös vulkanisk lava vars skarpa kanter har slipats bort. Den tar effektivt bort förhårdnader och är enkel att använda.

OBS! Det går lättast att slipa bort förhårdnaderna under vattnet




Nervös eller orolig?



En viss grad av oro eller fruktan innan man ställs inför en svår uppgift eller en obhaglig
situation är helt normal.

Rutinerade skådespelare kan fortfarande ha rampfeber inför varje föreställning. Många människor känner sig sjuka, behöver gå på toaletten ofta, svettas eller darrar inför en tentamen eller en betydelsefull intervju.

Sådan nervositet är visserligen obehaglig men den är inte något allvarligt. Man är alltså inte sjuk.
Däremot behöver du rådfråga en läkare om anfallen är så svåra att de hindrar dig från att göra relativt enkla saker eller om de kommer utan tydlig orsak.


Människor, som lätt blir nervösa, bör under veckorna före en stressande situation, t ex att hålla ett tal eller avlägga en examen, göra sin livsföring så hälsosam och välbalanserad som möjligt.
  • ät och drick på regelbundna tider och med måtta
  • undvik alltför mycket stimulerande medel
  • drick inte för mycket kaffe
  • motionera regelbundet
  • sov ordentligt
  • ta dig tid för avkoppling

Försök att få rätt perspektiv
på det stundande uppdraget. Om du spelar dåligt under en tennismatch eller stakar dig i ett tal påverkar det inte ditt värde som person. Det värsta som kan sägas är att du gjorde ett försök och misslyckades. Det händer alla människor någon gång. Låt inte den stundande händelsen anta orimliga proportioner.

Om det gäller något verkligen betydelsefullt, t ex ett inträdesprov, kan det hjälpa om man lugnt överväger andra valmöjligheter om det skulle misslyckas.

Du kanske kan göra om tentamen eller ge dina studier en annan inriktning.


Andning och avslappningsövningar

har sedan urminnes tider hjälpt till att minska nervositeten. De är väsentliga delar av YOGA och olika typer av MEDITATION och lärs ut i kurser. I många fall är tekniken enkel och kan användas var som helst utan att omgivningen märker något.


Alkohol och mediciner

är olämpligt i många sammanhang, t ex vid en anställningsintervju eller ett körkortsprov. T o m en liten mängd alkohol kan försämra din prestation och om du blir beroende av att lugna nerverna kan det leda till alkoholismen.
Ta aldrig lugnande medel eller andra mediciner om de inte är utskrivna av din läkare.


Lite tips

  • innan du påbörjar något som gör dig nervös kan du äta en smörgås eller dylikt och gå på toaletten
  • anpassa din ankomst så att du varken kommer för tidigt och får sitta och oroa dig eller
    för sent och blir svettig och panikslagen
  • kontrollera att du har all utrustning och alla papper som du behöver och att de är i god ordning
  • om situationen kräver att du yttrar dig, ska du försöka att tala tydligt och sakta
  • du bör inte pladdra eller mumla
  • om du pratar för fort kan du "tappa tråden"
  • om du blir darrhänt kan du försöka att hålla ett lätt grepp i armstöden till din stol eller i bordskanten
  • i vissa situationer kan du tugga på ett tuggummi eller suga på en karamell för att lugna nerverna


Fingernaglar - problem och skador



Friska naglar

Fingernaglarna växer ständigt och om man inte klipper dem splittras de och bryts.
I allmänhet förorsakar de inga besvär men ibland kan problem uppstå.

Flagnande naglar
Om händerna ständigt utsätts för vatten, som innehåller tvål eller annat tvättmedel flagnar de yttersta lagren av näglarna av.
  • Använd gummihandskar när du tvättar eller diskar
  • smörj naglarna med nagelsalva dagligen

Gula naglar

Gulfärgning av naglarna orsakas ibland av nagellack, särskilt när det används utan bas.
  • Färgningen försvinner när nageln växer

Hål i naglarna

En tillfällig grop i naglarna är inte onormalt men utseendet kan förbättras om man nattetid behandlar dem med ett irritationsdämpande preparat bestående av glycerol och borsyra. Finns att köpa på apoteket.
  • Använd inte nagellack och nagellacksborttagningsmedel förän nageln har återfått sitt normala utseende

Luckra naglar
Långvarig användning av nagelhärdare, som innehåller formaldehyd, kan göra att naglarna luckras upp. Vävnaderna under dem blir infekterade och missfärgade. Tillståndet är svårläkt.
  • men det kan hjälpa om du håller naglarna kortklippta
  • om orsaken är hudsjukdom som eksem bör du rådfråga en läkare

Nagelbitning
Detta är en ful vana som ofta förekommer i barndomen och kan fortsätta in i vuxen ålder. Liksom för alla nervösa vanor är enda säkra botemedlet att öva sin viljestyrka. Ett barn har svårt att förstå detta och behöver hjälp.

Eftersom nagelbitning är ett fysiskt svar på sinnesrörelser som t ex ångest, osäkerhet eller leda är det inte troligt att förebråelser har någon effekt. Att vädja till fåfängan hjälper ibland. Man kanske kan ge en flicka ett manikyrset eller färglöst nagellack för att öka hennes intresse för naglarna.

Vuxna nagelbitare kan försöka att hålla fingrarna sysselsatta med fritidshobbies som modellbygge, målning, sömnad eller snickeri.

Nagelfåror

Fåror och gropar i en nagel är ofta resultat av någon liten skada eller en cysta nära nagelroten. Fåran kan spricka och förorsaka smärta och eventuellt infektion.
  • Om det finns en cysta eller om fingret blir inflammerat bör du söka läkare
  • i vanligt fall räcker det med att hålla nageln ren och klippa bort lösa bitar

Nagelrisp
Är en överväxt av huden längs sidan av en nagel. En vanlig orsak är att man ofta har händerna i vatten så att yttre hudlagret skiljs från nagelbandet eller att man biter på naglarna.
  • ta bort hudflisan så snart du märker den, innan den blir smärtsam och eventuellt infekterad
  • använd en ren, vass nagelsax och klipp tätt intill basen
  • tvätta händerna och lägg på lite antiseptisk salva och ett plåster
  • om du får stark smärta eller varbildning i fingret bör du söka läkare
  • använd gummihandskar när du diskar
  • använd handkräm ofta
  • låt bli att bita eller peta på naglarna

Sköra naglar
Sjukdom eller oriktig diet kan göra att naglarna spricker eller lätt bryts.
  • om du tror att dieten är orsaken bör du försöka att äta mer magert kött, fisk, färsk frukt och grönsaker
  • extrem torrhet i naglarna kan också göra dem sköra
  • lägg på nagelkräm morgon och kväll
  • håll naglarna kortklippta tills problemet är borta

Svarta naglar
Skador som krossar en nagel, t ex vid klämmning i en dörr, orsakar blödning under nageln som vanligen blir svart. Med tiden minskar missfärgningen efter hand som nageln växer.
  • om blödningen är kraftig kan nageln lossna och du kan behöva gå till en läkare för att få den borttagen

Vita fläckar

Små vita fläckar uppkommer spontant i en del människors naglar eller är resultat av småskador på nagelroten. De är ofarliga och växer ofta bort.



Förfrusen?



Risk för köldskador finns alltid vid kall väderlek, men är störst när temperaturen går
under -7 grader C.


Köldskador uppkommer när huden kyls ner och blodkärlen dras samman så att delar av kroppen kan
drabbas så som händer, fötter, näsan, fingrar, kinderna, hakan och öronen.

Det förfrusna området känns allt kallare och stelare och man får en stickande känsla i det som plötsligt
övergår i smärta. Huden blir hård och blå- eller vitfärgad. Till slut förlorar man känsleln i området och
man har inte längre någon förnimmelse av kyla eller smärta.

Vad kan du göra:

  • sök skydd och ta av dig kläder och smycken i närheten av det förfrusna området
  • vänta inte, utan bekämpa förfrysning omedelbart, annars kan det leda till kallbrand
  • värm upp området LÅNGSAMT, helst med någon annan del av kroppen
  • använd aldrig stark värme av något slag och försök inte heller att massera det drabbade området
  • gnugga inte heller med snö
  • när blodcirkulationen kommer igång kan huden bli blå och det bildas blodfyllda blåsor
  • ta inte hål på dem eller behandla dem inte med medicin eller salva
  • svepa ,om möjligt, in det skadade området med t ex en rock/jacka eller filt
  • den intensiva smärtan vid upptining av orådet kan du lätta med att hålla den skadade kroppsdelen högre än bröstkorgen
  • drick något varmt, söt
  • åk snarast till sjukhuset



Yoghurt



Tidigare ansågs yoghurt enbart som ett värdefullt hälsokostmedel. Idag är det grunden för
en rad kalla desserter och används som ett hälsosammare alternativ till grädde.


Yoghurt är en utmärkt källa för kalcium och fosfor för en stark benstomme och friska tänder.
Den innehåller också vitamin B2, som är nödvändigt för att frigöra energi ur födan och vitamin
B12 för ett friskt nervsystem.

Människor som behöver kalcium, men inte kan dricka mjölk p g a laktosintollerans, tål ofta yoghurt.
I hälsokostaffärer och livsmedelsbutiker finns också yoghurt gjord på sojamjölk för laktosallergiker
och andra som väljer att undvika mjölk.

Levande yoghurt motverkar tillväxten av skadliga bakterier och jästsvampar i tarmen, inklusive
Candida albicans, som kan ge upphov till tarminfektioner. Den kan också bidra till att lindra diarrér,
magproblem och förstoppning.

Yoghurt kan också förbättra dålig andedräkt som har samband med matsmältningsproblem.

Vissa alternativmedicinare anser att yoghurt, efter en antibiotikakur, kan återställa de viktiga
tarmbakterier som slagits ut av läkemedlet.

Yoghurt kan också hjälpa människor som lider av diarré p g a strålbehandling, magförgiftning eller
irritable bowel syndrome.


Yoghurt rekommenderas också som extern behandling för människor som lider av torsk.

Yoghurt har även god inverkan på hudens kondition och att den förändrar balansen mellan
bakterierna i tjocktarmen på ett sätt som kan skydda mot canser i tjocktarmen.

Det finns en massa olika typer av yoghurt och filmjölk i butikerna med bakteriekulturer, som sägs
vara särskilt välgörande för matsmältningen som t ex Dofilus, Bifilus, Onaka och Hälsofil.


Gör din egen yoghurt hemma
(den bästa yoghurten, den är utan konserveringsmedel och helt naturell)



  • Plocka fram 2 glas med lock (0,5 l) på morgonen
  • värm 1 liter mjölk till ca 41 grader
  • häll i den handvarma mjölken i glasen
  • tillsätt 1-2 msk köpt, osokrat, naturell yoghurt
  • förslut glasen med locket och linda de i en handduk
  • ställ de i din säng i ca 8 timmar
  • vill du vara på den säkra sidan kan du lägga en värmeflaska bredvid
  • på kvällen har du sedan hård yoghurtkultur
  • Ställ därefter in den i kylskåpet
Glöm inte att spara några matskedar till en ny yoghurtkultur.



Gaser i magen?



Kraftig gasbildning, eller väderspänning som många säger, ger obehaglig uppkördehet, som
lättas endast genom rapning eller genom att prutta.


Alla människor har gaser i större eller mindre mängd. Dessa är det natruliga resultatet av
tarmbakteriernas inverkan på osmälta kolhydrater och proteiner. Men ibland kan stark gasbildning
vara symptom på något annat tillstånd som t ex kronisk förstoppning, magsår eller Crohns sjukdom.

Sväljer man stora mängder luft vid måltiderna kan man också får gaser i magen.

En del människor är mer utsatta för gaser i magen än andra. Att undvika tunga måltider, äta långsamt
och inte stjälpa i sig vätska, särskilt inte kolsyrade drycker, bidrar till att minska gasbildningen.

En annan nyttig åtgärd är att använda kryddor, som befrämjar matsmältingen, till sådana maträtter som
t ex brysselkål, baljfrukter och vitkål, som alla ger mycket gaser. Kryddor som citronmeliss, rosmarin,
salvia, timjan, kyndel, kummin och fänkål har dessa egenskaper.

Utom när det gäller linser och torkade ärter, som inte behöver blötläggas, minskar mängden osmältbart
socker, som orsaker gasbildningen, om man blötlägger torkade baljfrukter i vatten i flera timmar eller
över natten innan man kokar dem i rikligt med friskt vatten.

Användning av kli och andra fiberrika födoämnen, för att behandla förstoppning och andra matsmältnings-
besvär, orsakar ofta en dramtisk ökning av gaser. Det är därför en god idé att öka fiberintaget genom att
införa fiberrik mat lite i taget. När matsmältningsapparaten vänjer sig vid en större mängd kommer denna
obehagliga bieffekt att upphöra.

Ett par dl naturell yoghurt per dag bidrar till att upprätthålla de bakterenivåer, som är nödvändiga för
matsmältningen. T o m peroner med laktosintolerans, hos vilka mjölk och mjölkprodukter vanligen orsakar
gaspänning, brukar kunna fördra naturell yoghurt.

Mynta- eller fänkålste efter måltiden har länge använts som matsmältningsbefordrande medel. Myntate
slappar av musklerna i grovtarmen och minskar obehaget av för mycket gaser.

Vid inflammation i magsäcken
  • ät regelbundet
  • undvik starkt kryddat mat
  • låt bli kaffe ett tag och drick mynta- eller fänkålste
  • minska alkoholintaget



Fänkål



Fänkål är verkligen en mångsidig växt. Alla delar kan användas i matlagning.
Fröna har varit populära sedan antiken både som krydda och hjälpmedel.

Det finns två sorters fänkål:
den knubbiga grönsaksfänkålen och den smala fänkålsroten.

Nästan alla delar av båda sorterna kan användas i matlagningen men det är fröna som är omskrivna
för sina medicinska egenskaper.

Grönsaksfänkålen har en hård, uppvsvälld, köttig kropp med knaprig konsistens och en utpräglat
lakrits-/anissmak. Den äts rå i sallader men kan också kokas eller bräseras. Grönsaksfänkålen har
mörktgröna långsmala stjälkar och fjäderlika blad. Den uppfriskande och goda anissmaken passar väl
till fisk och skaldjur.

Fänkål innehåller betakarotin - vilket kroppen omvandlar till vitamin A - och folsyra som är nödvändigt
för blodbildningen men den kan ha högt nitratinnehåll.




Fänkålsfrön

De är väldoftande och en av världens äldsta kryddor. Inom folkmedicinen runt om i världen
har de länge använts till te som bot för en rad matsmältningsbesvär från hicka till kolik.
Däremot kan frön stimulera menstruationen och de bör därför undvikas under graviditeten.

Fänkålste har en uppfriskande smak och kan hjälpa mot gasbildning och uppblåst mage.
Den är även bra till ögonkompresser.

I Indien tuggas rostade fänkålsfrön efter måltider för att förebygga dålig andedräkt och hjälpa
matsmältiningen.

I Grekland och Rom åt man fröna för att undvika fetma. De minskar hungerkänslor.

Såväl greken Hippokrates som den engelske örtkloke Nicholas Cupeper (2000 år senare)
rekommenderade en kopp fänkålste om dagen för att stimulera mjölkproduktionen hos
ammande mödrar.

Amningste
1 tsk fänkålsfrön
1 tsk anisfrön
1 tsk kumminfrön
i 2 dl - 1/2 liter vatten.

Stöt fröna något så de öppnar sig och aromen och de verksamma ämnena lättare kommer ut.
Koka upp vattnet med fröna i och låt sjuda i ca 10-15 minuter.


En tesked kallt, svagt fänkålste kan användas mot magknip hos barn och till barn vid
tremånaderskolik (kramplösande, gasdrivande, aptitstimulerande).





Fänkålsnubbe

(bra efter maten för matsmältningen)

Brännvin special 
Lägg en halv dl fänkålsfrön i en stekpanna och rosta några minuter.
Blanda med brännvinet.
Låt stå några veckor – vänd då och då.
Gillar du kummin är det också gott i.
Smaksätt evtl. med lite vit sirup.




Ont i ryggen?



Skada på kotmellanskivorna (diskerna), tryck på nerver, sned rygg (skolios) eller inflammation
i lederna, ligamentskador och sjukdomar i kotorna kan alla leda till värk i ryggen.
Andra vanliga orsaker är graviditet, felaktig sittställning, en säng, som inte stöder kroppen rätt,
arbete, som innebär tunga lyft eller att man tvärt börjar med någon ny sportslig aktivitet.


En skicklig kiropraktiker eller en osteopat kan i allmänhet bota de flesta former av ryggsmärtor,
men i det långa loppet kan en sund diet förhindra att de överhuvudtaget uppkommer.

Det finns inga husmorskurer för ryggvärk, men de ökade krav, som FETMA ställer på ryggraden,
kan bidra till problemet och ett förnuftigt program med motion och diet för att gå ner i vikt kan
bidra till att minska värken.

Genom att se till att dieten innehåller alla de näringsämnen som behövs för att hålla skelett och
muskler i god form, kan man också minska risken att få ryggbesvär.

Protein hjälper till att bygga upp den starka muskelvävnad som ryggen behöver.

B-vitaminerna, framför allt niacin, stärker nervvävnaden och ger den näring.

Lever och fet fisk
, t ex sill, strömming, sardiner, makrill, lax och forell är goda källor för niacin och
Vitamin D, som deltar i kroppens upptagning av kalcium och är viktigt för utveckling och bibehållande
av ett frikskt skelett och friska nerver.

En portion om 100 g av någon fet fisk två gånger i veckan
tillför det rekommenderade veckointaget
av båda dessa vitaminer, och de fettsyror, som fisken innehåller, kan bidra till att minska inflammationen
och minska värken i lederna.

Vitamin C, som behövs för utveckling och bibehållande av ett starkt skelett och ett friskt nervsystem
finns i t ex kål, kivi, papaya, guava, appelsiner m.m. Det dagliga rekommenderade intaget av vitamin C
för vuxna är 40 mg. Det motsvarar två portioner kål, en mango, en liten papaya eller en halv guava samt
en apelsin. Rökare däremot behöver den dubbla mängden!

Om du lider av ryggvärk
är det klokt att minska på kaffe, te och andra koffeinhaltiga drycker därför
att de milt stimulerande medel förtränger de finaste blodkärlen i änden av artärerna. Det minksar
blodflödet och mängden näringsämnen, som förs ut till vävnaderna i ryggen, vilket kan göra att
läkningsprocessen blir långsammare.

Lederna behöver hållas i rörelse för att förbli friska. Därför är bland det bästa du kan göra att hålla
dig aktiv.

Envisa ryggsmärtor är ett vanligt problem, särskilt med tilltagande ålder. Det är trots det viktigt att
konsultera en läkare för att få en korrekt diagnos därför att smärtorna kan vara symptom på en
allvarligare sjukdom, t ex benskördhet eller i sällsynta fall cancer.

Här finns några övningar till ryggen:

http://www.fothalsan.se/fotskada/ryggym.htm




Goda matvanor



Matvanor etableras ofta under de första levnadsåren, då det är livsnödvändigt att
barnets näringsmässiga behov tillgodoses. Stimulera dina barn till goda matvanor.


Om du vill att dina barn ska få goda matvanor bör du själv föregå med gott exempel.
Ät samma nyttiga mat och ät tillsammans med dina barn.

Försök få dina barn att låta bli att äta skräpmat till mellanmål.
Se till att ha mycket nyttig mat hemma, t ex frukt, råa morötter och ost.

Låt barnen sjäva avgöra hur mycket mat de vill ha och låt de tidigt få smaka olika
sorters frukter och grönsaker så att de lär sig att tycka om dem.

Låt barnen hjälpa till att laga maten. Numera finns det så mycket färdiglagad mat att
köpa att barnen riskerar att aldrig lära sig att tycka om att laga mat.

Vänj inte barnen vid att tycka om socker. Om du inte tillsätter en massa extra socker
i mat och dryck finns chansen att barnen aldrig saknar det.

Gör inte barnen beroende av salt genom att strö extra salt på maten.

Ge inte barn under fyra år skum- eller lättmjölk. De behöver den energi som de extra
kalorierna i helmjölk ger dem.

Ge inte hela nötter till barn under fyra år p g a kvävningsrisken. Jordnötssmör går bra,
såvida inte barnet är allergiskt mot det.

Föreläs inte om alla miljoner barn som svälter för att försöka övertala barnen att äta.
Tvinga dem inte heller att äta mer än de vill.

Ge inte barnen skuldkänslor i fråga om mat.



Det är gott med mat
och
det är kul att laga mat!



Akne



Akne börjar när talgköttlarna producerar för mycket talg (sebum) som utsöndras genom porerna.


Talgen för med sig rester av döda celler, men vid överproduktion blockeras porerna av en klibbig massa av talg och döda celler. När detta händer förvandlar bakterierna, som normalt finns på hudytan, massan till beståndsdelar, som irriterar och spränger små köttlar och orsakar inflammation och otrevliga varhärdar.

De vanligaste orsakerna är emotinell stress och ökad aktivitet av manliga könshormoner. Dessa hormoner stimulerar talgkörtlarna, vanligtvis i ansiktet, på skuldrorna, ryggen och bröstet. De är särskilt aktiva under puberteten. Pojkarna har större benägenhet för akne än flickor, därför att de har högre manliga könshormoner.
Men många flickor drabbas också, vanligen veckan före mensen.

De som drabbas av akne bör skära ner på raffinerada kolhydrater, som finns i sockerrik mat, fet och stekt mat som hamburgare och pommes frits, saltade chips, lälskedrycker och choklad.

Ni bör äta istället fullkornsbröd, färsk frukt och färska grönsaker, magert kött och måttliga mängder fleromättade oljor. Tillför Zink i form av skaldjur, nötter, magert kött och skinnfri fågel.

Vitamin A, som bidrar till att hålla huden i god form, finns riktligt i lever och ägg, medan betakarotin, som kroppen omvandlar till vitamin A, förekommer i mörkgröna eller orange grönsaker, som spenat och morötter, och i orange frukter som aprikoser.

Flera av B-vitaminerna, som normalt tillförs i en välbalanserad kost, anses förhindra uppkomsten av pormaskar och göra huden mindre fet.

Brist på vitamin C däremot gör att man blir mer mottaglig för infektioner.

Vitamin E, som finns i vetegroddar, ägg och kallpressade vegetabiliska oljor, bidrar till läkningen av huden.



Bananer



Nyttiga, mättande och naturligt förpackade.


Bananer är verkligen det perfekta mellanmålet. De växer i de flesta tropiska områden på vår jord. De är fortfarande gröna när de skördas och börjar mogna medan de transporteras.

Låt de mogna i rumstemperatur, därefter håller de i kylskåp 4-5 dagar inslagna i tidiningspapper.
Även om skalet blir mörkbrunt så är bananen fast, fin och ljusgul inuti.

Omogna bananer innehåller resistent stärkelse, som inte kan brytas ner av enzymerna i tunntarmen men sedan sönderdelas i grovtarmen och ofta förorsakar gasspänningar.

Allteftersom bananerna mognar omvandlas stärkelsen till socker, vilket innebär att bananerna blir sötare och mer lättsmälta.

Då bananerna är så lättsmälta och sällan orsakar allergiska reaktioner har de blivit populära som barnmat. De är också lämpliga för oroliga barnmagar.

Mot diarré:

blanda mosade bananer, kokt ris, rivet äpple och rostat bröd.

Bananens mildhet har även gjort den efterfrågad av magsårspatienter, hos vilka den har en lindrande effekt.

Bananer innehåller mycket kalium som är ett viktigt mineral för muskel- och nervfunktionen. Kalium hjälper också till att reglera blodtrycket.

De ger också mycket fruktsocker i både färsk och torkad form som snabbt tas upp i blodet. Detta förklarar varför så många idrottsmän ofta äter bananer före och även under en tävling.

Så ät bananer och håll er friska!




Mörkerseende



Blev du som barn tillsagd att äta upp din morötter därför att de skulle göra
att du såg bättre i mörker?


Detta är inte bara en saga. Nattblindhet eller försämrat mörkerseende är ett symptom på brist
på vitamin A, som morötter kan avhjälpa.

Det beror på att morötter är utmärkta källor för betakarotin, som kroppen omvandlar till vitamin A.




Vitamin A kopplas till proteinet opsin i näthinnans stavar och bildar radopsin som behövs för ett gott
mörkerseende. Om du har A-vitaminbrist räcker en morot om dagen för att förbättra ditt mörekrseende.

Till skillnad från de flesta andra grönsaker är morötter nyttigare att äta i tillagad form än råa.
Eftersom morötter har hårda cellväggar kan kroppen bara använda mindre än 25% av betakarotinet till
A-vitamin. Vid tillagning brytes däremot cellmembranen ner och om de tillagade morötterna sedan äts
tillsammans med en smula fett kan kroppen ta till sig mer än hälften av betakarotinet.

Skala morötterna och skär av en bit i bägge ändarna innan du kokar de så försvinner så gott som alla besprutningsrester.




Tidigare inlägg Nyare inlägg  


RSS 2.0