Bröstmjölk, tremånaderskolik och barnmat



Bröstmjölk är den naturliga födan för spädbarn upp till 6 månaders ålder.

För de barn vilkas mödrar inte kan ge bröstmjölk (av medicinska, psykologiska eller sociala
orsaker) finns det idag fullgoda modersmjölksersättningar. Barnhälsovården kan ge råd
såväl vad gäller amning som vilka modersmjölkersättningar man kan ge.

Bröstmjölk innehåller alla de näringsämnen spädbarn behöver med ett undantag: D-vitamin,
som måste tillföras i form av AD- eller D-vitamindroppar dagligen.

Bröstmjölken rinner till på 3:e - 4:e dagen efter förlossningen (ibland tidigare) och barnet signalerar
sin hunger genom skrik och sugbehov. Barnet skall få mat varje gång det är hungrigt. Till en början
innebär detta 6-8 mål om dygnet, men snart anpassar mor och barn sig till 5 gånger om dygnet.
Mängden bröstmjölk barnet skall ha varierar från barn till barn. Normal viktökning innebär att barnet
får tillräckligt. Såväl bröstuppfödda som flaskuppfödda barn slutar spontant äta då de blivit mätta.
Försök att få måltiden att bli en stund med god kontakt mellan dig och ditt barn.

Sinande bröstmjölksmängder kan motverkas genom att öka antalet bröstmål till 7-8 om dygnet.
Om detta inte hjälper finns fullgoda modersmjölksersättningar som komplement.

Såriga bröstvårtor
kan läka fortare om man stryker det sista av bröstmjölken på vårtan och
låter den lufttorka.

Mjölkstockning
kan avhjälpas med varma handdukar runt brösten och utpumpning av mjölken.

Det är viktigt att komma ihåg
att man inte är en sämre mor
om man inte kan amma sitt barn!


Tremånaderskolik

är ett vanligt tillstånd hos 1 vecka till 3 månader gamla barn.
15-20% av alla bröst- och flaskuppfödda barn har tremånaderskolik. Barnet skriker ofta mer än
2-3 timmar om dagen (normal skriktid hos barn i denna ålder är ca 1 timme om dagen).
Skrikperioderna kommer oftast på eftermiddagen och kvällen. Buken är uppspänd av gaser och
barnet har ett ökat sugbehov men ökar normalt i vikt och har i övrigt inga tecken på sjukdom.
Hos ca 1/4 av barnen orsakas koliken av komjölksproteiner, som bröstbarnet får via modersmjölken
och som flaskbarnet får via modersmjölkersättningen. Hos bröstbarnet försvinner symptomen om
modern får komjölksfri kost, hos flaskbarnet om barnet får komjölksfri modersmjölkersättning.
Föräldrar till barn som inte blir bättre av komjölksfri kost kan få hjälp genom allmänna råd om
matningsteknik m.m. på barnavårdscentralen.




Vid 4-5 månaders ålder kan barnet börja äta puré av grönsaker, frukt eller bär och under de
följande månaderna sker en successiv tillvänjning till vanlig kost.

Under spädbarnsåret och upp till 6-årsåldern behöver barnet D-vitamintillskott i form av 5 droppar
(A)D-vitamin om dagen under vinterhalvåret.

Förskolebarn behöver tre huvudmål och två mellanmål om dagen.

Dåligt aptit är ett vanligt problem i 3-årsåldern. Inte sällan visar det sig att barnet får i sig tillräcklig
mängd av de olika näringsämnena, men att föräldrarna i sin ambition vill att barnet skall äta mer.
Ibland är orsaken till den dåliga aptiten för mycket dryck (mjölk och saft) och minskning av drycken
ger då bättre aptit. En del barn behöver extra smaksättning och aptitligare uppläggning av måltiderna.
Slutligen kan barn protestera genom att matvägra och det gäller då att komma underfund med vad
i barnets omgivning som orsaker denna protest och göra någonting åt det (ofta behövs hjälp av barna-
vårdscentral och evtl. dess barnpsykolog).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0