Fråga Mormor

Du behöver:
175 g smör
150 gr socker
2 tsk vaniljsocker
1 nypa salt
3 äggugla
250g mjöl
2 tsk bakpulver
3-4 msk mjölk

750 g rabarber
5 äggvitor
1 nypa salt
200 g socker

Gör så här:

• Rör ihop socker, vaniljsocker, salt o äggulor
• tillsätt sakta mjöl, bakpulver o mjölken
• bred ut degen på en plåt
• skär rabarbern i små bitar
• vispa äggvitor  o salt till hårt skum
• blanda i socker
• lägg försiktigt i rabarberbitarna och fördela smeten på degen
• baka i ugn ca 35 min i 180 grader

 

 

Förgro
Förgro potatisarna i jord. Du tjänar flera veckor i tid och kan skörda innan potatisbladmöglet slår till.
Sätt potatisarna i en låda fylld med ett 10 cm tjockt lager med jord eller fuktig torv.
Gör det tidigt så har du fått fina groddar lagom till i slutet av maj.
Ställ lådan på en ljus plats där det är ungefär 15 grader varmt.
Groddarna ska vara korta och knubbiga när du planterar ut den.

Förberedelse av potatislandet
Bäst är en sandig jord som gödslats med kompost eller stallgödsel.
Gödslar inte för mycket, då blir det bara blast och små potatisar.
Har du lerjord luckrar du jorden först.
Täck sedan med en fiberduk så blir jorden fort varm.
Sätt inte potatisarna förrän jorden är minst 8 grader varm.

Sättpotatis
Du bör satsa på friskt, kontrollerat utsäde.
Annars riskerar du att få in virus och andra sjukdomar som saboterar dina odlingar
för många år framåt.
Det är inte farligt att sätta grön potatis, däremot ska man inte äta den.

Man kan dela en riktigt stor potatis som fått flera fina groddar i ett par mindre bitar.
Se bara till att få med åtminstone två groddar på varje bit.
Låt bitarna torka en dag innan du sätter ner de i jorden.

Sättning av potatisen
Gör några fåror som är 10 cm djupa.
Håll ett avstånd mellan fårorna på minst 50 cm.
Sätt ner potatisarna med 20-30 cm avstånd från varandra och täck över med jord.
Täck därefter potatislandet med en fiberduk så skyddar du odlingen mot frost.

När
För att hinna bli klar till midsommar bör du sätta dem tidigt i maj.
För att blasten inte ska frysa under kalla nätter bör du täcka jorden med två lager fiberduk.

Kupning
Man bör kupa potatisen, eftersom den förstörs om den nås av solljuset (de blir gröna, giftiga
och oätliga). Man lägger jord runt rötterna så att potatisen inte kan komma ovanför jordytan.

Vänta och se tills det börjar komma upp gröna blad.
När blasten blivit 10-15 cm hög ska jorden kupas.
Fös upp jord mot potatisstjälkarna med hjälp av en potatiskupare eller spade.



Vattning
Det är viktigt att vattna för att få en bra skörd.
Ge plantorna rejält med vatten när du vattnar.
Börja vattna tidigt, 10-15 dagar efter uppkomst så motverkar du skorv.

Tidiga potatis
Bland de allra tidigast skördeklara är sorten "Swift", "Rocket", "Rapido", "Minerva" m.m.

Skörda
Lagom till midsommar brukar de första potatisarna vara färdiga.
Då har de tidiga sorterna varit i blom någon vecka och potatislandet är som allra vackrast.
Vinterpotatis skördar du i september.

Sjukdomar
Den vanligaste är potatisbladmögel och den brukar dyka upp i mitten av juli.
Första tecknet på ett bladmögelangrepp är grågröna fläckar på bladen.
Är det fuktigt väder ser man ett glest och gråvitt ludd runt fläckarna på undersidan av de
angripna bladen. Luddet kan växa till mycket snabbt och bilda sporer som snabbt sprider sig.
Inte bara till andra potatisplantor utan också till tomaterna, som ju hör till samma växtsläkte.
Sporerna tilla ner i jorden och angriper potatisknölarna, vilket ger brunröta och oätlig potatis.


Om du har fått potatismögel:
Ta försiktigt bort blasten och låt sedan landet stå orört i 2-3 veckor.
Då har sporerna på markytan dött och du kan skörda potatisarna utan att de smittas med brunröta.

Skorv och nematoder kan också visa sig.
För att undvikar sjukdomar bör du inte sätta potatis på samma plats mer än vart fjärde år.
Odla alltid friskt, kontrollerat utsäde.

Odlingssäsongen är kort, därför är det nädvändigt att förodla många blommor och grönsaker
inomhus. När de kyliga järnnätterna är förbi runt månadsskiftet maj-juni är det dags att sätta
ut plantorna.

Ett bra sätt att driva upp frön är att lägga ordentligt fuktad såjord i en sålåda, såkrukor eller i
ett miniväxthus.

Så relativt glest ovanpå jorden - det ger kraftigare plantor och tryck lätt med handen så att
fröna får kontakt med den fuktiga jorden.

Täck med lös jord och därefter med plast eller glas. När fröna gror ska det vara varmt och fuktigt.
Var noga med att vattna då det ser ut att behövas under groningen, gärna med sprutflaska.

Placera sålådan varmt, men inte i starkt solljus.

När de första bladen kommit upp är det dags att gallra bland plantorna.
Plantera om dem när de får två riktiga bladpar. Ta försiktigt i plantorna, de är sköra.
Ett tips är att använda en gaffel för att undvika kontakt med blad och stjälken.

För över plantan i en kruka av lera eller torv med lite jord i botten.
Häll jord på sidorna runt plantans rötter och tryck försiktigt fast växten.
Der är viktigt att man inte tar i för hårt. Har du ingen lerkruka kan du använda ett
avskuret mjölkpaket.



När plantornas rötter börjar tränga utanför behållaren är det dags för en omplantering.
Var inte rädd för att göra flera omplanteringar i större krukor. Det gör att plantan växer
jämnare.

En avskuren Pet-flaska eller en plastpåse kan fungera som ett litet drivhus när plantan
växer till sig. Vill man tillföra näring kan man vattna plantorna med någon svag närings-
lösning.

En till två veckor innan plantorna ska planteras ut måste de gradvis vänja sig vid
utomhustemperaturen. Ta ud dem på dagarna och in dem på nätterna.




Grönsaker

Vecka 14

• Selleri och purjo, 8-10 veckor före utplantering

Vecka 15

• Tomater, 7-8 veckor före utplantering

Vecka 17

• Kålväxter, 4-6 veckor före utplantering

Vecka 18

• Melon och majs, 4-5 veckor före utplantering

Vecka 19

• Pumpa, squash och gurka, 4 veckor före utplantering

Utplantering fr o m vecka 21

 

Blommor

Vecka 14 o 15

• Lejongap, lobelia, pelargon och petunia hr längst utvecklingstid, 8-12 v
• Rävsvans, sommardahlia, kinesisk riddarsporre, sommarnejlika, flitig lLisa
• sommarcypress, blomstertobak, salvia och tagetes behöver 7-10 v

Vecka 16 o 17

• Pysslingkrage, doroteablomma, gyckelblomma, sommarflox o svaröga, 6-8 v

Vecka 18 o 19

• aster, klockranka, blomman för dagen, luktärt, lövkoja o nemesia, 3-6 v

Tills för några år sedan trodde man att hjärncellerna dog, om de utsattes för påverkan av alkohol i

större mängder. Men det blev  klart att så inte är fallet.

En grupp forskare undersökte hjärnan från människor som dött av alkoholism, och dessa hade exakt

lika många hjärnceller som andra människor (20–25 miljarder), även efter många års missbruk.

Trots det är det ingen tvekan om att hjärnans funktion påverkas negativt av alkohol. Det kan bero på

att alkohol frigör signalsubstansen GABA, som verkar dämpande på hjärncellerna, men själva cellerna

mister man inte.

 

Det stämmer även med erfarenheter från människor som slutat att dricka.

Deras intellektuella funktioner kan bli normala igen, om de helt håller sig borta från flaskan,

men det tar upp till tio år!

 

(källa: illustrerat vetenskap)

Libbsticka är en hög, yvig, härdig perenn ört som blir ca 1,5-1,8 m hög.

Paraplyliknande klungor med små gula blommor kommer under hög- eller sensommaren,
men bladen, som påminner om selleri men är mycket större, är växtens mest utmärkande drag.



Eftersom libbstickan blir så hög är det bäst att odla den längst bak i en rabatt, där storleken inte
orsaker bekymmer. Den är svårplacerad i en vanlig örtagård. Men den är bra för vrår som är för
skuggiga för att solälskande örter ska trivas, eftersom den växer villigt i både sol och halvskugga.
Den trivs bra i bördig, fuktig jord.

Låt inte späda plantor torka ut och håll alltid libbsticka välvattnad vid torka.

Ett tillskott av balanserad näring på försommaren håller plantorna livskraftiga och frodiga.

Frön bör sås på våren. Strö ut några frön där du vill ha plantorna och gallra plantorna till en på
varje plats om flera frön gror.

Eller så dem i krukor /sålådor inomhus och plantera ut dem när frostrisken är över.
Etablerade plantor går inte att dela med bra resultat, men man kan ta rotsticklingar från dem.


Användning
Libbstickan hjälper matsmältningen, lindrar väderspänningar, tar bort dålig lukt och är antiseptisk.
Den är även renande, lenande och värmande.

• Kosmetika
• Medicin
• Sallad av bladen
• Fröerna som krydda i soppor, bröd, köttgrytor och fiskrätter, m.m.
• Te av bladen hjälper matsmältningen och underlättar upphostning av slem vid halsont
• Te av roten är urindrivande, antiseptiskt och slemlösande

Obs! Smaken är mycket kraftig - ta inte för många blad (3-4 till 4 personer)

Dekokt på torkade blad är bra mot halsont och feber och kan användas som antiseptiskt gurgelvatten.

Te

1 tsk blad till en kopp kokande vatten

1 tsk malen rot till en kopp kokande vatten

Drick 2-3 ggr per dag

 

Natruens egna material kan ofta vara den bästa lösningen för jord eller växter som behöver lite hjälp.

Vad är naturliga gödselmedel?
De organiska gödselmedlen är sådan som kommer av naturen på ett eller annat sätt.
Ibland kallas dessa gödselmedel även biologiska, och de ligger så nära naturen som det
är möjligt.

Hit hör t ex stallgödsel. Även sådant som består av s k organiskt avfall hör hit.
Exempel på detta är benmjöl, hornmjöl och blodmjöl.

Nära dessa gödselmedel ligger det man kallar organiska blandgödselmedel. Dessa består
till största delen av organiskt material, men har bättrats på med hjälp av oorganiskt medel,
d v s konstgödsel i någon form.

Läs texten på förpackningen med naturgödsel!
Om huvudingredienserna är djurspillning, malda ben eller andra naturprodukter, så är gödslet
troligen mycket nära sitt naturliga tillstånd.

Hur verkar det?
De organiska eller naturliga gödselmedlen förser växterna med näring, men i regel i långsammare
och jämnare takt än vad som gäller för konstgödsel.

Flertalet naturgödselmedel förhöjer dessutom jordens mullinnehåll och därmed förmåga att hålla
kvar fukt och närngsämnen.

Kvävet i denna gödseltyp förekommer oftast i långtidsverkande form, vilket innebär att det finns
tillgängligt för växterna under en längre tidsperiod.

När används de?
För mycket och för lite skämmer allt, sägst det, och för mycket gödsel är lika illa som för lite.
Du bör vara noga med att läsa och följa anvisningarna på förpackningen. En god tumregel är att
använda naturgödsel i planteringar och rabatter på våren, före planteringen.

Gödsling av en ny plantering

• Gräv ner gödslet till 40-45 cn dhyo
• Slå sönder packade jordpartier och blanda gödslet med jorden
• Kratta över området så att ytan blir jämn och fri fårn klumper
• Jorden ska falla sönder i din hand

 

Gräsklipp
Färskt gräsklipp är utmärkt för att tillföra rabatter extra näring under växtsäsongen.
Lagret får inte vara tjockare än 10 cm. Det hör inte till det mest dekorativa men är nyttigt.
Det gynnar mikrolivet i jorden och minskar uttorkning.
Till fleråriga växter lägger man klippet fram till mitten av juli. Senare gödsling kan försämra
övervintringsförmågan.


Blodmjöl
Ca 12% kväve, mindre mängder kalium och fosfor.
Används till ettåriga växter och marktäckare som t ex murgröna.


Hornmjöl
Innehåller ca 14 % långtidsverkande kväve, vilket är mycket.
Används tidigt på våren till rosor och buskar, t ex forsythia. Myllas ner.


Benmjöl
Hög fosforhalt (14%), befrämjar rötternas tillväxt.
Långtidsverkande, myllas ner i jorden,
Används till vårblommande buskar och lökväster som t ex tulpaner.


Chrysan
Organiskt baserat med urea och kaliumsalt.
Hög kväve- och fosforhalt.
God starteffekt på våren. Till gräsmattor, befrämjar tillväxten hos rosor.


Granulerad hönsgödsel
Tamfågelgödsel innehåller mycket kväve, liksom fjädrarna som ofta finns med.
Utmärkt gödsel för bl a grönsaker och ettåriga blommor.


Komposterad kogödsel
Förbättra jordens struktur och dränering, bidrar med näringsämnen.
Utmärkt för att sätta fart på tillväxten hos grönsaker och i blommande planteringar.


Komposterad trädgårdsavfall
Näringsinnehållet beror på vad du lagt i komposten.
Färdig kompost kan sakna vissa viktiga ämnen.
Bra i rabatter, köksland, buskplanteringar, m.m.
Så inte i ren kompost.


se även:
http://fragamormor.blogg.se/2010/may/en-forsmak-pa-sommaren.html

Havtorn är en robust buske, ca 150 cm hög, med ett vackert silvergrått bladverk.

Havtorn tål det mesta i form av salt, torka och blåst och växer vild vid kusten. Busken har
kraftiga törnar, därav namnet havtorn.

Den vill ha sandig jord och är mycket anspråkslös, men kan sprida sig för mycket genom att
skicka rotskott. Den trivs i soligt läge. Både hon- och hanplantor behövs för befruktningen och
för att få bär. En hane till fem honor blir lagom.

Havtorn är kvävefixerande, vilket betyder att busken är sjävförsörjande på kväve. 

De oranga bären har en arom i klass med åkerbär och lite åt det exotiska hållet.
Bären blir som regel mogna att plockas i september.


Användning

• till juice
• till mos
• till gelé
• till saft
• till marmelad
• till likör
• till sylt
• till såser
• till desserter
• till olja
• till krämer
• till tvålar
• till hälsopreparat
• till hälsoprodukter till huden
• även de proteinrika bladen används
• dels som djurfoder och till te
• m.m.

 

Hälsovänlig

I Kina har man använt havtorn som medicinalväxt i mer än 1000 år (rötterna i Tibet).

Traditionellt använt mot hjärt- kärlsjukdomar, hudåkommor, problem med urinvägar och slemhinnor.

Det allmänna immunförsvaret höjs rejält.

Bären innehåller 10 gånger så mycket C-vitamin som apelsin och dubbelt så mycket A-vitamin som
morot. De innehåller även B1, B2, E, K och P-vitaminer, höga halter av flera antioxidanter samt mycket

omättade fetter. Förutom detta innehåller bären även flavonoider, mineraler och Omega3, men även

Omega 6, Omega 7 och Omega 9. Det anses vara mycket välgörande och stärkande för hud och slemhinnor.

 

Havtornsolja kan innehålla upp emot 485mg karotenoider per 100g färskvikt och innehåller dessutom

flera olika antioxidanter samt de nyttiga Omega 3 och 6.

Inom alternativmedicinen används havtornsolja utvärtes mot bränn- och strålskador samt eksem

och invärtes mot mag- och tarmsjukdomar.

Havtorn-Smoothie

 

Läs mera om havtorn här.