Havets nyttigheter



Att fisk är nyttigt har länge varit känt. Fisk innehåller så många viktiga näringsämnen, in-
klusive protein, att den borde utgöra en större del av vår kost. Faktum är att vi i Sverige
äter långt mindre fisk än vi borde göra.

En liten portion fisk (100 g) ger mellan en tredjedel och hälften av den mängd protein som vi behöver
per dag. Flertalet fiskarter är även rika på vitamin B12 som är viktigt för nervsystemet och jod som
sköldkörteln behöver för att fungera effektivt.

Fet fisk som lax och sill innehåller minst dubbelt så många kalorier som vit fisk. Till skillnad från mättat
animaliskt fett är dock omättade fiskoljor mycket nyttiga. Undersökningar har visat att människor som
äter fet fisk minst en gång i veckan löper mindre risk att drabbas av hjärtsjukdom och slaganfall.

De flesta experter anser att det är omega-3-fettsyrorna i fisken som hjälper till att skydda mot hjärt-
sjukdom och cirkulationsbesvär. De anses minska risken för blodpropp och förbättra blodflödet i de
små blodkärlen.

Undersökningar har visat att konsumtion av fet fisk kan lindra symptomen vid psoriasis. Detta kan
bero på omega-3-fettsyrorna eller de stora mängderna vitamin D som finns i fet fisk som strömming
och makrill. Man har även upptäckt att omega-3-fettsyrorna är nödvändiga för att hjärna och ögon
ska utvecklas normalt. Det är särskilt viktigt för blivande mödrar.

Många hinner inte laga en god middag hemma varje dag och går därför på restaurang. Det finns en
uppsjö av restauranger som serverar fisk- och skaldjursrätter.

På internet finns det tjänster där du kan leta bland restauranger utifrån där du bor, typ av mat och
prisklass. Exempelvis Melanders Fisk här i Stockholm. Där går det utmärkt att boka bord, få information
om restaurangen, prisinformation och man kan läsa vad gästerna tyckte om restaurangen. Snabbt
och enkelt.



E-numren i maten - Vad betyder de?




Legender om teet



Det finns två legender om hur teet upptäcktes.

Kajsaren av Kina Shen Young, som regerade kring 2137 före vår tideräkning, hade påbjudit att hans
undersåtar inte fick dricka annat än kokt vatten. En dag föll blad från ett träd ned i det sjudande vattnet
och kejsaren blev förtjust i denna nya dryck.

Den andra legenden utspelar sig kring år 520. Enligt en japansk sägen begav sig en indisk furste som
blivit asket till Kina för att undervisa i zenbuddismen. För att hålla sig vaken under de långa meditations-
stunderna skar han av sig ögonlocken och kastade bort dem. På det ställe där han kastat dem växte det
snart upp en buske. När lärjungarna kom för att meditera med mästaren kokade han bladen från denna
buske och lät dem stå och dra. Tack vare dem höll han sig vaken. Busken var en tebuske.

Historiker tvistar om huruvida tebusken ursprungligen kommer från Indien eller Kina.


Alla tesorter har sitt ursprung från samma typ av buske
som bär det latinska namnet Camellia sinensis.

Tebusken som egentligen är ett träd kan bli upp till 20 meter högt när den får växa vilt.
När den odlas däremot är den inte över 2 meter hög, snarare blir den bara 1 - 1,5 meter hög
för att det ska vara enkelt att nå och plocka bladen.
Dess blommor ser ut som körsbärsblommor och är vita och rosa samt att bladen är läderartade,
blanka och mörkgröna. Det är främst de unga bladen som används till te.

Camellia sinensis trivs i ett varmt klimat med en medeltemperatur på runt 18 grader och eftersom
att den är frostkänslig så krävs det att vintrarna är milda.


Dags att tänka på te



Nu är det hög tid att samla in blad från olika växter och frukter för att torka de till te.

Blad från maskros, hallon, blåbär, vinbär, björnbär, smultron, fläder, mynta, vitklöver, lavendel m.m
går utmärkt att torka. Torka bladen hela och smula sönder dem när du gör teet. Du kommer att
minnas den sommaren som har varit.

Björnbär


Blåbär


Citronmeliss


Fläder


Hallon


Lavendel


Maskros


Mynta


Smultron


Svartvinbär


Vitklöver


m.m.




Kräftkalas - den klassiska augustifesten



Nu har tiden kommit då det är dags igen för den klassiska augustifesten
- Kräftskivan eller kräftkalaset-

Trots att den fixa premiären är borttagen sedan 1993 och kräftan får säljas året runt, tycker många
ändå att den rätta tiden för kräftskivan är i augusti.

Att gå och fiska kräftor är ett äventyr, men det finns ingen garanti att man får några. Så vi brukar
köpa några paket färdigkokta och koka om dem för att det ska bli ett kalas med kräftor.

Ovan håller jag på att koka om 80 kräftor. I den stora kastrullen ryms det 60 stycken och i en annan
blir det 20. De blir mycket godare då.

För 60 st kräftor kokar jag upp 5 liter vatten
med
5 sockerbitar
1 ½ dl grovt salt utan jord
och
massa med krondill i.

(Nu finns ju dill nästan i varenda trädgård)

Sedan häller jag de upptinade kräftorna i och låter de bara koka upp.
Därefter ska de fort kylas ned - vilket jag gör i diskhon med kallt vatten.

När de har blivit svala ställer jag hela kastrullen svalt under natten tills vi ska äta de.
Vanligtvis hamnar de i jordkällaren, men har man inte en sådan går det ju bra med en
svalare plats.



Har man nu haft turen att få levande kräftor så kan man för 20 kräftor använda en lag
bestående av:

2,5 l kallt vatten
1 dl grovt salt utan jod
3 sockerbitar
massa med krondill

Skölj kräftorna flera gånger i kallt vatten.
Lägg i kräftorna när vattnet kokat upp och låt dem koka i 10 minuter.
Drag kastrullen av spisen och ställ den kallt.
Peta ner två färska dillkronor i spadet.
Kräftorna ska stå i sitt spad över en natt.
Servera med Pain Rich eller vitlöksbröd, ost, öl och nubbe.

Till kalaset hör ju även till att man har ett antal roliga nubbevisor och sådana kan du hitta här.

Ha det gott!



Kräftsill



Efter att ha köpt ett antal gånger KRÄFTSILL i butikerna har jag försökt mig på att göra denna
gudomliga sillen hemma. Det är inte så svårt heller. Jag älskar den! Mycket gott på rostat bröd
eller knäckebröd. Prova själv.

På etiketten står det:
Sill, veg. olja, socker, lök, senap, chilisås, purjo, äggula, dill, vinäger, ättika, krydda.


Köp en



Skär sillen i bitar och låt rinna av i en sil.



Nu ska du blanda:
krossade dillfrön (ca 1-2 msk), finns på ICA
några skivor purjolök/lök, hackade i små bitar
1 msk majonäs
½ msk senap
Chilisås (Thai el dyl.) efter smak
ca 2 dl crème fraiche
1 äggula
hackad dill
evtl 1 tsk hummerfond eller lite av spaden från sillen.

Till sist:
Lägg i sillbitarna

Obs!
innan du häller i lite av sillspaden låt allt dra i kylskåp några timmar.
Först då kan du se om du behöver mer smak av sillen.

Det är dillfrön (av kronan) som gör att det smakar kräfta, därav namnet Kräftsill.


Smaklig måltid!




Koka sylt på sommarens bär



Det är roligt att ta vara på sommarens härliga bär och kunna bjuda på sin egen hemkokt sylt
till steken och vilträtter.


Man kan göra sylt på alla sorters bär. Men de måste vara av hög kvalitet och fullmogna
för att aromen ska komma fram. Till saft och sylt behöver man inte snoppa, repa eller
kärna ur bären. Men när man kokar sylt ska man däremot rensa bären väl.

Jordgubbar
Mörka syrliga är bäst. Om bären måste sköljas gör det innan bladfästet försiktigt vrids av.
Blanda gärna skivade bär med hela.

Hallon
Använd torra bär och skölj bara om det är absolut nödvändigt.

Blåbär
Övermogna blöta bär ger vattnig sylt. Bäst med torra mogna bär.

Körsbär

Om bären inte är särskilt saftrika beräknar man till grundreceptet nedan
1 dl vatten per kg bär.

Hjortron
Mogna bär ger godaste sylten.

Björnbär

Bären bör vara riktigt mogna. Annars blir de lätt hårda.


Blanda gärna flera sorter bär
  • Hallon och blåbär (Drottningsylt)
  • Jordgubbar och krusbär
  • Jordgubbar och rabarber
  • Svarta och röda vinbär och blåbär
  • Vinbär och hallon
  • Vinbär, hallon och jordbubbar

Grundreceptet till sylt
Beräkna till 1 kg bär (ca 2 liter)

6-9 dl socker
1 rågat krm natriumbensoat
2 krm citronsyra

  1. Rensa bären väl (skölj bara om det behövs).
  2. Varva bär och socker i en gryta och låt det stå och safta sig någon timme.
  3. Sätt grytan på svag värme och hetta upp blandningen.
  4. Skaka då och då på grytan, men rör helst inte.
  5. Koka sylten försiktigt 15-20 min eller tills bären verkar fyllda med lag och sjunker.
  6. Skumma väl.
  7. Ta grytan från värmen och rör ner bensoat och citronsyra utrört i lite av sylten.
  8. Ös upp på väl rengjorda, varma burkar.
  9. Paraffinera när sylten har svalnat något och tillslut väl.
  10. Förvara burkarna svalt och mörkt.
OBS! Till fasta och pektinrika bär som krusbär och vinbär behövs lite vatten.
Ta 1-2 dl vatten per kg bär.


Paraffinering
Sylt-, mos-, marmelad, och geléburkar paraffineras för att utestänga luften och förhindra
jäsning och mögelbildning.
Paraffin är mycket lättantändligt! Smält därför alltid paraffin i vattenbad.
Häll på ett tunnt lager först och när det stelnat häll på ett nytt lager, framföralllt i kanterna.
Stick ner en liten trådögla för att lätt kunna ta bort paraffinkakan sedan.
Förslut burkarna väl.

Lycka till!



Visste du detta om p-skivan?



För något år sedan skaffade vi en ny bil och på framrutan satt det en ny form av p-skiva.
Denna p-skiva var rätt så jobbigt att ställa in så vi använde våran gamla varje gång vi parkerade
bilen. Nu har det gått 2 år och vi har aldrig fått några klagomål.

Idag så parkerade vi i Jakobsberg och tänk dig, när vi kom ut så satt det en gul lapp under vind-
rutetorkarna. Vad gällde då detta? Hade vi parkerat fel? Tiden hade vi ställt in och p-skivan satt ju
i fönstet. Vad kunde de ha att klaga på?

Ju det så, det är nämligen så att man inte får ha 2 p-skivor i bilen!

Det stog så här på lappen:

Anteckningar:
"Parkör innehåller 2 st p skivor
1 p skiva visar kl 05.00/17.00
2 p skiva visar kl 06.00/18.00
ej avläsbar"


Vilket sammanträffande! Det var alltså en timmes skillnad och där fick man problem.
Resultatet av detta blev att vi ska betala

300 kr i böte!

Snacka om att P-bolagen tjänar pengar på oss gamlingar som tycker att det är jobbigt
med nya p-skivor!




RSS 2.0