Visste du det om mjölk?


I många år var det inte ovanligt att mjölkälskande svenskar drack en liter om dagen av det vita elixiret för att försäkra sig om kraftig benstomme och pärlvita tänder. Men i många andra delar av världen finns det tabuföreställningar och ritualer som motverkar eller förbjuder drickandet av djurmjölk.

 

De flesta tycks vara eniga om att modersmjölken är den perfekta födan för spädbarn, men inställningen till att använda den efter avvänjningen varierar starkt. Mjölk från en rad olika tamdjur, som nötkreatur, getter, får, kameler, hästar, bisonoxar och renar, är i många kulturer antingen förbjuden föda eller, mindre ofta, helig.

 

En allmän spridd förställning är att egenskaper hos djuret överförs till den människa som dricker dess mjölk. Detta anses i många kulturer även gälla mänsklig mjölk. I Italien t ex var man mycket noga med att välja ammor med fläckfritt rykte.

 

I vissa världskulturer betraktas mjölk med avsky. I delar av Kina uppfattar många mjölken som en form av avföring, och man ryser vid tanken att man skulle dricka den. Lenguaidianerna i Paraguay förbjuder unga människor att dricka mjölk av fruktan för att den ska skada deras fysiska och psykiska hälsa. Bland bangalafolket vid övre Kongo i Afrika betraktas den som dricker mjölk som oren, och han får inte äta tillsammans med andra människor.

 

Vissa tabun mot att dricka mjölk är avsedda att skydda djuret och den nyfödda ungen. Så resonerar bahima- och massajfolken i Afrika. De hävdar att om mjölken kokas kommer den ko som har producerat den att dö.

 

Fördomarna mot att dricka mjölk är ibland förknippade med religiösa idéer. Bland todastammarna i Indien t ex får mjölken av heliga kor inte användas till mänsklig konsumtion.

 

Senare forskning ger vid handen att motviljan mot att dricka mjölk kanske inte beror enbart på kulturell vidskepelse. Många människor i samhällen där man ogillar mjölkdrickning har svårt att smälta mjölksockret (laktos) i komjölk. Överkänsligheten för mjölk anses bero på brist på enzymet laktas, som omvandlar mjölksockret till en enklare form så att den kan tas upp i blodet.

 

Att vara laktosintolerant innebär just att man har svårigheter att bryta ner laktos, mjölksocker, som finns i mjölk. Detta beror på att tunntarmens slemhinna har för lite av enzymet laktas, vars uppgift är att sönderdela laktos till sockerarter som kroppen kan ta upp.

Har man inte tillräckligt av enzymet laktas kan laktos inte sugas upp av tunntarmen, utan fortsätter till tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Då uppträder symtom som vattentunn diarré, gasbildning, buller och magsmärtor.

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0