Bekämpningsmedel (hemmagjorda)




Bekämpningsmedel kan du göra själv och många av dem fungerar mycket bra.

Såpvatten
Blanda 1/2 dl såpa med 1 liter vatten.
Observera att växterna skadas om koncentrationen av såpa är högre.
Används mot löss, trips, mjöldagg, tunnhudade larver och andra insekter.

Bikarbonatsprej

Köp bikarbonat i mataffären. Blanda 2 tsk bikarbonat och 1 till 2 tsk såpa i 1 liter
vatten. Om ätliga delar sprutas bör du vara medveten om att bikarbonat ger en bismak.
Används mot mjöldagg på exempelvis bärbuskar och gurkväxter.

Vitlökssprej
Kör 2 skalade vitlöksklyftor i mixer eller matberedare. Du kan också krossa dem i en
mortel. Blanda med 2 tsk såpa och 2 liter vatten.
Används mot mjöldagg på exempelvis bärbuskar och gurkväxter.

Salicylsyresprej

Salicylsyra finns naturligt i växterna. Man blandar 8 gram salicylsyrepulver, som säljs
på apoteket, med 1 liter ljummet vatten och skakar lösningen tills pulvret löser sig.
Växterna sprejas i förebyggande syfte, första gången när de är 20-25 cm höga. Efter
en till två veckor upprepas behandlingen. Medlet botar inte, men hejdar angrepp och
förebygger. Dessutom mår växterna bra av behandlingen.
Används mot bladmögel på potatis och tomater.

Åkerfräkensprej
Du behöver 1 kilo åkerfräken till 10 liter vatten. Låt stå i 3 dygn, sila av och spruta i
omgångar.
Används mot svampsjukdomar, främst förebyggande, men också för att hejda spridning.

Vinägersprej

Blanda 1 msk äppelcidervinäger och 2 tsk såpa i 1 liter vatten och skaka om.
Används mot svampsjukdomar, t ex mjöldagg.

Chilisprej
Hacka och krossa 1 färsk och mycket het chilifrukt - använd gärna matberedare. Blanda
den krossade frukten med 2 tsk såpa och 2 liter vatten.
Används mot alla slags insekter.

Källa: Handbok för Köksträdgården


Bladlöss



Sitter i kolonier på bladens undersida eller på skottspetsarna.
Spreja med spåvatten.

Trips



Trips förökar sig genom att lägga sina ägg inne i växtvävnad, på växter eller i
barkspringor och liknande. Håll utkik efter små svarta prickar på din växt.
Tripsar trivs i torra miljöer. Duscha ofta.


Fjärilslarver



Kålfjärilens och kålmalens larver är värst. De äter upp kålväxterna.
Täck med fiberväv.

Hoppstjärtar



De ger sig på groende frön eller späda plantor och lever på halvt nedbrutet material.
Låt jorden torka upp mellan vattningarna.

Jordloppor



De gnager främst på korsblommiga växter. (rädisor och kålväxter)
Håll jorden fuktig och täck med fiberväv.


Knäpparlarver



De gnager gångar i potatis och morötter men lever egentligen på gräsrötter.
Plocka bort alla synliga larver och kör med jordfräs.


Nematoder
(Rundmaskar)



De är så små att man inte kan se dem men man kan se knappnålsstora kulor på
grönsaksrötterna.  Det finns inga medel mot nematoder. Förebygg genom att inte odla
samma grönsak på samma plats. Byt platser.



Skinnbaggar




De kan angripa dill, perilja, selleri, morot eller kålväxter och potatis samt jordgubbar.
Beror på vilken sort av skinnbaggar det är. Täck med fiberväv.


Bomullsmögel




Dill, gurka, bönor, ärtor, sallad m.m. kan drabbas. Det är en svampsjukdom.
Ta bort och bränn sjuka plantor.


Virus



Tomat- och gurkmosaik är det värsta. Bladen får ett mosaikmönster eller blir buckliga.
Det finns väldigt många växtvirus. Ta bort plantan och bränn den.


Gråmögel




Uppstår när det är kallt och fuktigt. Jordgubbar, gurkor, paprika och tomater får det ofta.
Kvävegödsla sparsamt och plocka bort alla döda växtdelar.


Mjöldagg



Svampsjukdom som förekommer på gurkväxter och bärbuskar.
Spruta med såplösning eller bikarbonatsprej. Ge lite aska som ökar motståndskraften.


Lycka till!



Kommentarer
Postat av: Lena israelsson

I Sverige har ägaren till en bild upphovsrätten till bilden att göra intrång mot den rätten, som för oss yrkesfotografer är livsviktig, är straffbart. Vet att inte alla känner till , men nu vet du det.

Mvh lenai

2011-11-21 @ 13:28:14
Postat av: Cecilia

Salicylsyra är ju helt otroligt. Kan användas till så himla mycket!

2012-01-06 @ 19:28:59
URL: http://salicylsyra.nu/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0