Legender om teet



Det finns två legender om hur teet upptäcktes.

Kajsaren av Kina Shen Young, som regerade kring 2137 före vår tideräkning, hade påbjudit att hans
undersåtar inte fick dricka annat än kokt vatten. En dag föll blad från ett träd ned i det sjudande vattnet
och kejsaren blev förtjust i denna nya dryck.

Den andra legenden utspelar sig kring år 520. Enligt en japansk sägen begav sig en indisk furste som
blivit asket till Kina för att undervisa i zenbuddismen. För att hålla sig vaken under de långa meditations-
stunderna skar han av sig ögonlocken och kastade bort dem. På det ställe där han kastat dem växte det
snart upp en buske. När lärjungarna kom för att meditera med mästaren kokade han bladen från denna
buske och lät dem stå och dra. Tack vare dem höll han sig vaken. Busken var en tebuske.

Historiker tvistar om huruvida tebusken ursprungligen kommer från Indien eller Kina.


Alla tesorter har sitt ursprung från samma typ av buske
som bär det latinska namnet Camellia sinensis.

Tebusken som egentligen är ett träd kan bli upp till 20 meter högt när den får växa vilt.
När den odlas däremot är den inte över 2 meter hög, snarare blir den bara 1 - 1,5 meter hög
för att det ska vara enkelt att nå och plocka bladen.
Dess blommor ser ut som körsbärsblommor och är vita och rosa samt att bladen är läderartade,
blanka och mörkgröna. Det är främst de unga bladen som används till te.

Camellia sinensis trivs i ett varmt klimat med en medeltemperatur på runt 18 grader och eftersom
att den är frostkänslig så krävs det att vintrarna är milda.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0