Valborg och 1 maj

Valborg (Walpurga, Walpurgis) hette en anglosaxisk nunna som levde på 700-talet.
Hon helgonförklarades den 1 maj och gav sitt namn åt valborgsmässan "Walpurgisnacht".
Hon dog i Würtemberg år 779. Vid hennes grav inträffar alltjämt under.
Varför firar vi valborg
Våra seder kring valborg är både av inhemskt och av tyskt ursprung. I Tyskland ansågs Valborgs-
mässonatten som tidpunkten för häxsabbaten och därför tände man bål i det fria för att hålla
häxorna på avstånd. Denna sed infördes i våra östliga städer och integrerades med de svenska
årseldsbruken som hade till praktiskt syfte att skrämma bort rovdjuren.
Först på 1800-talet slog denna tradition igenom i hela landet och då inte bara i form av eldar.
Den utgjorde också en viktig dag i de medeltida städernas förvaltning. Under denna dag reviderades
räkenskaperna och man valde åldermän i byarna.
Papegojskytte (!), äggsjungning och "springa valborrar" var andra aktiviteter som tillhörde denna dag.
1 Maj-firande
På första maj hyllas arbetarrörelsen sedan 1890.
Den första maj är den enda helgdag som inte hör ihop med Kristendomen.
Sedan över 100 år är det arbetarnas dag.
Då blir det demonstrationer över hela landet.
Första maj blev en helgdag år 1938.
I stora delar av världen firas första maj med demonstrationer precis som här i Sverige.
Historien om 1 maj
Första maj 1886 gick 400 000 amerikanska arbetare ut i strejk för 8 -timmars arbetsdag, en kulmination
på 1880-talets intensiva strejker. Som protest mot det brutala polisvåld som de strejkande hade mötts av
den första maj, hölls ett möte på Haymarket i Chicago den fjärde maj. Vid slutet av mötet kom polis
till platsen och kastade sig över de strejkande med revolvrar och batonger, trots att demonstrationen hade
tillstånd. Från en sidogata kastades en bomb, som exploderade i närheten av en polisbil. Poliserna började
då som vanvettiga skjuta in i människohopen och ett 40 -tal personer dödades.
Efter en intensiv jakt på de skyldiga till dådet blev 8 chicagoanarkister arresterade och anklagade för att
ha orsakat Haymarketmassakern. De anklagades bl.a. för att ha kastat bomben. Efter en två års lång
process med falska vittnen och en domare som redan från början fördömde fångarna, föll domen.
Deras skuld bevisades aldrig, men man nöjde sig med att påvisa deras revolutionära bakgrund.
Sju av de åtta dömdes till döden. För två av dem blev domen senare ändrad till livstids fängelse.
Den 11 november 1888 blev de dödsdömda, alla medlemmar av Första Internationalen, avrättade.
En av de avrättade var August Spies. Hans sista ord var:
"Den tid skall komma då vår tystnad i graven blir mäktigare än våra stämmor
som ni kväver idag."
En av de andra dödsdömdas sista ord lät som följande:
"Jag protesterar mot dödsdomen. Jag har inte dödat någon. Men ändå skall jag dö
för att jag är anarkist, för kärleken, friheten och broderskapet."
De tre andra som dömts till livstids fängelse, släpptes 1893 när det bevisades att bombningen hade utförts
av civilpolisen.
De döda är och förblir dock döda och 1889 utnämnde Andra Internationalen Första maj till internationell demonstrationsdag för att hedra minnet av de fem mördade anarkisterna vars enda brott var att de hade
stått upp för arbetarnas kamp.