Fråga Mormor

Natruens egna material kan ofta vara den bästa lösningen för jord eller växter som behöver lite hjälp.

Vad är naturliga gödselmedel?
De organiska gödselmedlen är sådan som kommer av naturen på ett eller annat sätt.
Ibland kallas dessa gödselmedel även biologiska, och de ligger så nära naturen som det
är möjligt.

Hit hör t ex stallgödsel. Även sådant som består av s k organiskt avfall hör hit.
Exempel på detta är benmjöl, hornmjöl och blodmjöl.

Nära dessa gödselmedel ligger det man kallar organiska blandgödselmedel. Dessa består
till största delen av organiskt material, men har bättrats på med hjälp av oorganiskt medel,
d v s konstgödsel i någon form.

Läs texten på förpackningen med naturgödsel!
Om huvudingredienserna är djurspillning, malda ben eller andra naturprodukter, så är gödslet
troligen mycket nära sitt naturliga tillstånd.

Hur verkar det?
De organiska eller naturliga gödselmedlen förser växterna med näring, men i regel i långsammare
och jämnare takt än vad som gäller för konstgödsel.

Flertalet naturgödselmedel förhöjer dessutom jordens mullinnehåll och därmed förmåga att hålla
kvar fukt och närngsämnen.

Kvävet i denna gödseltyp förekommer oftast i långtidsverkande form, vilket innebär att det finns
tillgängligt för växterna under en längre tidsperiod.

När används de?
För mycket och för lite skämmer allt, sägst det, och för mycket gödsel är lika illa som för lite.
Du bör vara noga med att läsa och följa anvisningarna på förpackningen. En god tumregel är att
använda naturgödsel i planteringar och rabatter på våren, före planteringen.

Gödsling av en ny plantering

• Gräv ner gödslet till 40-45 cn dhyo
• Slå sönder packade jordpartier och blanda gödslet med jorden
• Kratta över området så att ytan blir jämn och fri fårn klumper
• Jorden ska falla sönder i din hand

 

Gräsklipp
Färskt gräsklipp är utmärkt för att tillföra rabatter extra näring under växtsäsongen.
Lagret får inte vara tjockare än 10 cm. Det hör inte till det mest dekorativa men är nyttigt.
Det gynnar mikrolivet i jorden och minskar uttorkning.
Till fleråriga växter lägger man klippet fram till mitten av juli. Senare gödsling kan försämra
övervintringsförmågan.


Blodmjöl
Ca 12% kväve, mindre mängder kalium och fosfor.
Används till ettåriga växter och marktäckare som t ex murgröna.


Hornmjöl
Innehåller ca 14 % långtidsverkande kväve, vilket är mycket.
Används tidigt på våren till rosor och buskar, t ex forsythia. Myllas ner.


Benmjöl
Hög fosforhalt (14%), befrämjar rötternas tillväxt.
Långtidsverkande, myllas ner i jorden,
Används till vårblommande buskar och lökväster som t ex tulpaner.


Chrysan
Organiskt baserat med urea och kaliumsalt.
Hög kväve- och fosforhalt.
God starteffekt på våren. Till gräsmattor, befrämjar tillväxten hos rosor.


Granulerad hönsgödsel
Tamfågelgödsel innehåller mycket kväve, liksom fjädrarna som ofta finns med.
Utmärkt gödsel för bl a grönsaker och ettåriga blommor.


Komposterad kogödsel
Förbättra jordens struktur och dränering, bidrar med näringsämnen.
Utmärkt för att sätta fart på tillväxten hos grönsaker och i blommande planteringar.


Komposterad trädgårdsavfall
Näringsinnehållet beror på vad du lagt i komposten.
Färdig kompost kan sakna vissa viktiga ämnen.
Bra i rabatter, köksland, buskplanteringar, m.m.
Så inte i ren kompost.


se även:
http://fragamormor.blogg.se/2010/may/en-forsmak-pa-sommaren.html

Havtorn är en robust buske, ca 150 cm hög, med ett vackert silvergrått bladverk.

Havtorn tål det mesta i form av salt, torka och blåst och växer vild vid kusten. Busken har
kraftiga törnar, därav namnet havtorn.

Den vill ha sandig jord och är mycket anspråkslös, men kan sprida sig för mycket genom att
skicka rotskott. Den trivs i soligt läge. Både hon- och hanplantor behövs för befruktningen och
för att få bär. En hane till fem honor blir lagom.

Havtorn är kvävefixerande, vilket betyder att busken är sjävförsörjande på kväve. 

De oranga bären har en arom i klass med åkerbär och lite åt det exotiska hållet.
Bären blir som regel mogna att plockas i september.


Användning

• till juice
• till mos
• till gelé
• till saft
• till marmelad
• till likör
• till sylt
• till såser
• till desserter
• till olja
• till krämer
• till tvålar
• till hälsopreparat
• till hälsoprodukter till huden
• även de proteinrika bladen används
• dels som djurfoder och till te
• m.m.

 

Hälsovänlig

I Kina har man använt havtorn som medicinalväxt i mer än 1000 år (rötterna i Tibet).

Traditionellt använt mot hjärt- kärlsjukdomar, hudåkommor, problem med urinvägar och slemhinnor.

Det allmänna immunförsvaret höjs rejält.

Bären innehåller 10 gånger så mycket C-vitamin som apelsin och dubbelt så mycket A-vitamin som
morot. De innehåller även B1, B2, E, K och P-vitaminer, höga halter av flera antioxidanter samt mycket

omättade fetter. Förutom detta innehåller bären även flavonoider, mineraler och Omega3, men även

Omega 6, Omega 7 och Omega 9. Det anses vara mycket välgörande och stärkande för hud och slemhinnor.

 

Havtornsolja kan innehålla upp emot 485mg karotenoider per 100g färskvikt och innehåller dessutom

flera olika antioxidanter samt de nyttiga Omega 3 och 6.

Inom alternativmedicinen används havtornsolja utvärtes mot bränn- och strålskador samt eksem

och invärtes mot mag- och tarmsjukdomar.

Havtorn-Smoothie

 

Läs mera om havtorn här.

 

Nu blommar Forsythian här hos oss i Uppland.

Forsythian är en av våra allra tidigaste vårblommande buskar. Den producerar ett överflöd av
gula blommor på långa, böjda grenar. Under den tidiga våren är det forsythians blommor som
kommer med de första, glada färgerna till trädgården.

En Forsythia i full blom ser ut som ett gyllene vattenfall och när blommorna vissnar, slår de ljust
gröna bladen ut. Tyvärr är de också godis för rådjuren.

Liva upp ett trädgårdsparti med de klara guldfärgade blommorna. Eler skapa en fritt växande häck.

Forsythia är häpnadsväckande vacker som solitär, men minst lika tilltalande på båda sidor om en
ingång till din trädgård. Tänk bara på att plantera den så att de långa, hängande grenarna inte
hindra förbipasserande.

De gyllene färgnyanserna framträder tydligt mot en röd husvägg. Plantera forsythian minst 1,5 m
från huset så att den kan breda ut sig.


Plantering

• Gräv en grop som är 30 cm bredare och 15 cm djupare än rotklumpen
• Blanda lika delar torv, kompost och jord samt evtl. NPK-gödsel
• Ta försiktigt upp plantan ur förpackningen och lossa rötterna
• Lägg på ett 15 cm tjockt lager av jordblandningen och sätt ner plantan
• Plantera forsythian så att växtens bas befinner sig minst 5 cm ovanför markytan
• Fyll på kring växten med jordblandningen
• Tryck försiktigt till jorden runt plantan
• Vattna den nya växten väl och täck jorden med ett decimetertjockt lager täckbark
• Beskär efter blomming
• Då forsythian blommar på fjolårsskotten uteblir blomningen om beskärning sker innan eller för sent på hösten

Ljus och Jord

Full sol - för rikligaste blomning behöver den minst sex timmars solljus om dagen

Väldrenerad och genomsläpplig jord. Forsythian växer och blommar bra i vanlig jord, men har

svårt att tåla kvarstående vatten.

 

Förökning

Forsythia förökas med örtartade sticklingar på våren eller med vedartade på höst eller vinter.

Du kan också få nya plantor genom s k avläggare. Eftersom forsythian har långa hängande grenar

kan du lätt böja ner en gren till marken. Täck en bit av grenen med jord och föankra med en sten.

 

Tips

• Köp forsythiaplantor med minst åtta till tio friska, gröna, halvcentimetertjocka skott
• och med flera knoppar
• Formbeskär inte för kraftigt, eftersom blomningen då kan utebli
• Låt busken hitta sin egen, naturliga form
• Lägg inte täckbark alldeles intill stammarna
• Det kan ge upphov till röta, vilket så småningom kan ta död på busken

Vår

Beskär efter avslutad blomning.

Gödsla med 1 dl NPK-gödsel

 

Sommar

Vattna enbart under extrema torrperioder eller efter 15-20 regnfria dagar.

Höst

Köp och plantera nya buskar så att rötterna hinner anspassa sig.

Vintertäck om det behövs.

 

Vinter

EFter lövfällningen kan du se om det finns skadade grenar som behöver avlägsnas.

 

Bondpion

 

Gräsmattan

• I mars/april kan du börja sköta om gräsmattan igen.
• Kalka i samband med snösmältningen om du inte gjorde det redan i höstas.
• Räfsa gräset fritt från löv och kvistar så snart det torkat upp så mycket att du kan gå på det.
• Bekämpa mossan med krattan eller mossrivaren.
• Nu kan du också toppdressa gräsmattan.
• Anlägg nya gräsmattor i april och ta ut gräsklipparen i maj.

Knepet mot mossa och ogräs
När en gräsmatta består av mycket mossa beror det oftast på dålig näringsbalans, för mycket fukt

eller för lite sol. Mossa beror främst på två saker, antingen är jorden för näringsfattig eller för sur.

Är jorden för sur, det vill säga har för lågt pH-värde, är inte näringen tillgänglig för växtligheten.

Använd gräsgödsel. Med det tillför du både näring och höjer pH-värdet så att gräset trivs.

 

Förgro

• Frösådden börjar du inimhus under mars/april.
• Grönsaker som kronärtskocka, kardon, squash, tomater och gurka är exempel
• Pelargon, hiliotrop, petunia och tagetes är sommarblommor som måste förkultiveras

 

Beskära och plantera träd

• I de norra delarna av landet går det fortfarande bra att gallra och beskära fruktträden
• Unga fruktträd beskärs i slutet av mars
• I södra Sverige kan träd och buskar börja planteras redan i mars om förhållandena är gynsamma
• och om jorden har torkat upp
• Längre norrut och om vädret är dåligt kan du vänta till april
• Den tidiga vårsolen kan vara besvärligt så skydda känsliga spaljéträd med skuggväv
• Tänk på att nattfrosten kan slå till kvickt, så skydda känsliga växter
• Det är också sista tiden för att vinterklippa häckar

 

Friland

• Frösådden på friland kan börja med tidiga sorter som spenat och rädisor under mars/april
• Senare grönsaker och sommarblommor sås inte förän i april/maj beroende på jordtemperaturen
• I Mellansverige/Uppland börjar vi inte förän i mitten av maj

 

Ogräs och Rabatter

• Efterhand som temperaturen stiger börjar också ogrästillväxten och det blir dags att rensa
• Börja att lägga upp en komposthög av gräsrens och kvistar från beskärningen
• Hacka gärna kvistarna i en kompostkvarn så går nedbrytningen fortare
• Luckra jorden kring växterna och förbättra den med välbrunen kompostjord
• Dela äldre perenner som behöver föryngras
• Sätt dahlior och andra sommarblommande lökar i krukor för förkultivering inomhus

 

Potatis

• Lägg potatisen till förgroning fem veckor innan det är dags att sätta dem
• Jordtemperaturen ska vara ca 10 grader C när du sätter de i jorden (ca slutet av maj)

 

Rosor

• Rosorna ska beskäras innan knoppsättningen
• Rätt tid är när björken får s k "musöron", d v s börjar grönska.

 

Lycka till och njut!

 

Penséer/violor är lättodlade och tacksamma växter som blommar rikligt under en stor
del av sommaren.

Nu har de kommit till affärerna och visar upp sin färgprakt. Penséer är bland de första växterna vi
planterar utomhus och de klarar temperaturer ner till ca -5°C. De kan sloka något om det är kallt,
men reser sig snabbt igen. De passar utmärkt tillsammans med lökväxterna som kommer upp på
våren. Det finns många sorter och det kommer nya varje år.

Tidigt blommande pensér/violer blir ett charmerande inslag i vårträdgården och pryder såväl stenparti
och rabatter som krukor och balkonglådor.


Köp krukodlade plantor på våren. Välj ut exemplar med friska blad och kraftiga knoppar men med
bara några få utslagna blommor, så att du kan se vilken färg plantan har. Undvik plantor med gula
blad och exemplar som har blommat länge.

Plantera violer i sol eller halvskugga. De vill gärna ha mycket sol tidigt på våren men halvskugga
under sommaren.

Näringsrik och väldrenerad jord är bäst. Tillför riktligt med kompost både som näringstillskott och
för att förbättra däneringen.

Violer kräver jämn fuktighet för att blomma rikligt och för att minska risken för bladlusangrepp.
Vattna därför dina plantor regelbundet.

Klipp tillbaka violerna efter den första blomningen så bildas det nya blommor igen.

Tibasten börjar visa sig


Snödropparna i full blom


Tulpanerna på väg upp




Krokusarna i olika färger

De trotsar både snö och kyla och glädjer alla som passerar förbi.

Galanthus nivalis - snödroppe

I svenska trädgårdar odlas oftast den vanliga snödroppen, Galanthus nivalis, men det finns många
fler sorter.

Snödroppen

• den blommar i februari - mars
• den har vita kronblad som formar en hängande vit klocka
• den har nästan ingen doft
• den blir 15 - 25 cm hög och varje planta har bara en blomstjälk
• den tillhör familjen amaryllisväxter
• den kommer från Sydeuropa och från berg i Främre Asien
• den är en lökväxt
• den är flerårig
• den sprider sig villigt och bildar tuvor
• den föredrar humusrik jord
• den förökas genom sidolökar som planteras direkt efter blomningen
• den ska planteras 5–10 cm djup
• den är härdig i nästan hela landet

 

Olika versioner av legenden:

Det berättas, att när Adam och Eva fördrevs ur paradiset, stod Eva i snön och kylan utanför

porten och grät. Där hennes tårar föll på snön växte det upp vita snödroppar.

När Eva såg dem fick hon livsglädjen tillbaka!

 

I den ena legenden tycker Gud synd om dem och skickar ner snödropparna som ett löfte och

ett hopp i den mörka kalla värld där de nu ska gå ut och arbeta i sitt anletes svett.

 

I en annan legend  är det en ängel, som omvandlar de fallande snöflingorna till blommor, som tröst

och som ett löfte om vår.

 

I en tredje stod snödroppen för Jungfruns renhet. Legenden berättar att den sprang fram ur jorden,

fyrtio dagar efter Jesu födelse, då Maria bar fram sin son i templet. Snödroppen sammankopplades

därför med kyndelsmässofesten.

 

Men det finns säkert flera legender.

 

Clivia miniata eller Mönjelilja som den även kallas hör till familjen Amaryllidaceae,
amaryllisväxter.

Namn
Clivia, efter den brittiska hertiginnan av Northumberland, Lady Charlotte Florentina Clive,
som var drottning  Victorias guvernant. Hon lär ha odlat flera arter av Clivia på sin egendom
Almwick, där flera av dem blommade första gången i "fångenskap", Miniata, mönjefärgad.

Härstamning/beskrivning
Den härstammar från Natal i sydöstra Afrika.

De mörkgröna, glänsande och brett remformade bladen sitter samlade i en tvåsidig rosett
och är lätt bågböjda. Det finns sorter med randiga blad i grönt och vitt.
Blommorna är trattformade och sitter tätt samlade i toppen av  en grov, grön, ca 30 cm
lång stängel. Ursprungligen är blommorna mönjeröda med gult svalg, men det finns hybrider
med blommor i olika röda nyanser samt rent gult.
Den kan bli omfångsrik med åren och tillhör den kategori som kan bli en gammal trotjänare.
Rötterna är tjocka, ungefär som en blyertspenna och köttiga. Med åren bildas sidoskott som
kan användas för förökning.

Ljusbehov
Öster- eller västerfönster passar bäst. Den vill nämligen stå ljust men trivs inte med stark
vår- och sommarsol.
Vintertid är söderfönster att föredra.

Skötsel
Från februari ökar man efter hand vattentillförseln så att man till slut vattnar igenom jorden
ordentligt vid varje vattning och däremellan låter den torka upp.

Ett tips är att inte öka vattentillförseln mycket förrän blomstängeln är ca 15 cm lång. Det
kan annars hända att den "fastnar" nere i bladrosetten och blommar nere mellan bladen.
I september, oktober börjar man minska vattnet så att man under vintern vattnar mycket
sparsamt, men aldrig så lite så att bladen skrumpnar ihop.
Ändå är det en växt som klarar en torrperiod utan större skador. Från vår till höst vattnar
man med krukväxtnäring en gång i veckan. Under vintern tillför man ingen näring alls.
Bästa temperaturen under större delen av året är runt 20 grader C, men under vintern ska
det helst inte vara mer än ca 10-15 grader C.
Visst överlever den normal rumstemperatur även under vintern, men det är risk att det har
negativ inverkan på blomningen.

Efter blomningen, på försommaren, är det dags för omplantering. Mönjeliljan har ett fraftigt
rotsystem, som kan beskäras så att åtminstone en trdjedel av rötterna tas bort.
Se då också till att avlägsnaalla skadade rötter innan plantan sätts i ny jord igen.

Växten kan med fördel placeras utomhus om sommaren, på en skyddad och halvskuggig plats.

Sköd- och ullöss kan angripas möjeliljan . I synnerhet gäller det plantor som står varmt under
vintern. Mönjeliljan är giftig och om man får i sig stora mängder av växten kan det ge förgift-
ningssymptom som kräkningar, diarré, svettning och andningssvårigheter. Det finns dock inget
hos växten som inbjuder till förtäring, i synnerhet som det framför allt är rötterna som är giftiga.

Förökning
Mönjeliljan kan förökas med frön, men det enklaste sättet att få flera plantor är att ta hand om
de sidoskott som så småningom utvecklas. Man tar försiktigt loss dem från moderplantan så
att så mycket som möjligt av rötterna följer med och sätter dem i egna krukor med krukväxtjord.
Lättast gör man detta i samband med omplantering.

(källa: boken krukväxter)

Jag har ett praktexemplar av denna clivia som har bott hos mig i många år.
I år var det dags att dela på den och moderplantan fick jag begrava. De sidoskotten
jag fick av den har fått ny kruka och ny jord, så nu börjar jag om från början.
Men jag fick fina blommor varje år! Den påminner i skötseln om amaryllisen.

Det är busenkelt att föröka krukväxter. Tjuva små blad och stoppa de ned i jorden.
Jorden ska vara lätt och porös så att rötterna ska kunna lätt ta upp vatten och
näring. Använd såjord och blanda gärna i lite grus eller liknande som perlit och
värmekulit. (Finns i blomsterhandeln). Vattna försiktig, jorden ska bara vara fuktig.
Täck även med plast eller glas men se till att det kommer in luft. Sen tar det
ca 8 veckor innan du kan få nya plantor. De nya plantorna behöver skolas om
och komma in i nya krukor.

Det finns många växter som går att föröka så. Här nedan är några:

Sorter som man kan föröka med bitar av ett blad:

Svärmorstunga



Saintpaulia



Gloxinia




Kornettblomma



Bladbegonia




Sorter som man kan föröka med hela blad:

Saintpaulia







se ovan


Våreld



Hjärtan på tråd - Lyktranka - (Ceropegia woodii)



Peperomia



Bladkaktus




Gloxinia









Se ovan



Läs mera om sticklingar här.

 

 

En vacker vallmo

 

 

Blåklockan

 

 

Första rosen blommar

 

 

Margeriter

 

 

Praktlysing

 

 

 

Tidigt på våren kläcks de klarröda skalbaggarna, som genast börjar äta på bladen. De sätter sig gärna
på krolliljan, kajsarkronan, alla sorters liljor m.m.

Under våren lägger honan små röda ägg i samlingar på bladens undersida. Ur dessa kläcks senare larver, som är inbäddade i en kornig massa bestående av deras egna exkrementer. Larverna förpuppas i marken och kläcks i september till skalbaggar som övervintrar. Det är viktigt att plocka bort både äggsamlingarna och larverna, för att på så sätt begränsa den fortsatta spridningen.



Det finns några saker man kan göra för att begränsa spridningen:

• Spraya med insektmedel PROVADO eller
• Spraya med TABASCO eller annan stark chiliblandning eller
• Pudra med BAYTHION MYRMEDEL vid behov eller
• Koka upp 1 l vatten med 10 vitlöksklyftor + ett par stjälkar libbsticka. Låt dra ca 1 timme. Blanda dekot med 3 delar vatten och spruta på växten.
• Låt de inte ramla ner till marken för att de klättra upp igen!

Lycka till med jakten!
Var själv nyss och sprayade på krolliljorna.

Gay Paree



Cytheria



Hakodate



Rosa pion (vet ej namn)



Sarah Bernhard



Edulis Superba



Gay Paree



Durchesse de Nemours

Just nu blommar det här och var i trädgården och jag har mycket att göra.
Hinner inte skriva så mycket på bloggen men jag ska visa lite bilder.

Ja, varför inte plantera kryddor i en ampel? Du kan ha den på balkongen elller nära huset.
Det är lätt att få till.

Amplar finns det att köpa i de flesta trädgårdsbutikerna eller så har du kanske en hemma
från förra året. Klä botten halvvägs med mossa eller annat material som släpper igenom
vatten och luft. Fyll på med jord och plantera olika kryddväxter i den.

Just nu kan man köpa 5 för 100 kronor på många ställen.

Vill du inte köpa färdiga plantor går det bra att så och låter dig överaskas. Men då tar det
kanske tid innan man kan njuta av kryddorna.

Nu börjar rosorna växa och du kanske vill ha flera andra klätterväxter i din trädgård.
Då är det bra med någon form av stöd. I trädgårdsbutikerna kan man köpa rostorn/spaljéer
i olika former men de är rätt så dyra.

Hittade bland mina trädgårdsböcker en beskrivning på hur du själv kan bygga ett rostorn.
Du får beskrivningen här:


Du behöver:
Hammare
Såg
Tumstock
Penna
Borrmaskin m bits/borr
vinkelhake
vattenpass

Material:
(Spill ej inräknat)
Till stativet
8 m 25 x 50 mm tryckimpregnerat
eller lärk
30 cm 50 x 50 mm
Till spjälor
10,3 m 12 x 25 mm
56 st 41 mm trallskruv





Så här gör du:

• Såga till toppdelen (A) med spetsiga ändar
• Använd en geringsåg eller en geringslåda
• Såga till varje sida i 45 grader
• Såga till läkten (B)
• De ska vara ca 2 m långa
• Det lönar sig att lägga det sneda snittet i mitten av läkten
• Så får du två läkt med sneda ändar med bara en sågning
• Skruva fast de snedsågade ändarna mot toppdelen med två skruvar i varje
• Gräv ner stativet något i marken
• Se till att toppdelen är lodrät
• Märk ut på läkten var spjälorna (C) ska fästas
• Börja längst ner och arbeta dig uppåt
• Använd vattenpass och ev. hjälplist
• Längden på vardera spjälan ska vara lika med avståndet mellan de stående läkten +15 cm
• Detta ger 7,5 cm utstick på vardera sida
• Såga till varje spjäla med 45 grader snitt i varje ände enligt ritningen
• Placera i våg och fäst med en skruv i vardera spjälan
• Kryssen är lagda i 45 grader vinkel och läkten böjs bara där den ligger omlott.

(källa: ur boken "Gör det själv till trädgården")